Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
lit et antiquorum sueo-gothorum, internorum et externorum,
vici-norumque germanorum, danorum et aliorum populorum legibus
instituet. Itemque ex jure suecorum civili privato selectas juventuti
quæstiones ad regni statum et praxim forensem accomodatas
pro-ponet." Det faller i ögonen att statsrätten ej bär uttryckligen
omtalas. Om professorn i romersk rätt säges: "Iustitutiones juris
civilis romani, legibus patriæ accommodatas quotannis absolvet
dabitque operam, ut studiosi, perceptis juris elementis, quam
facillima via ad ipsa jurisprudentiæ romanæ adyta in reliquo illius juris
corpore deducantur, monstratis legum romanarum rationibus magis
ex jure naturali et positivo, divino et liumano, gentium præcipue
moratiorum, quam ex variis et non necessariis interpretum
allega-tionibus," .Romerska rätten skulle, så vidt jag uppfattat riktigt,
icke behandlas fullt själfständigt utan hufvudsakligen ur den
synpunkten, att den skulle belysa den svenska rätten, och de
spetsfundiga kommentatorer, som utvecklat men ock tillika invecklat
dess system, borde undvikas. Man ser ock tydligt att
disputatio-nerna i romersk rätt utgå från denna synpunkt, och att de romerska
rättssatsernas anpassning till och jämförelse med de svenska
lag-buden intaga i dem ett betydande rum. — Om folkrätten heter det
i konstitutionerna, att de båda professorerna turvis eller ock
adjunkten skola föreläsa i ämnet, dock privatim. Det. gick emellertid
så, att Gavelius redan några veckor efter konstitutionernas
utfärdande nämdes till e. o. professor i jus publicnni universale den 7
juli 1655 och att hän föreläste öfver folkrätten offentligt ända till
dess han 1663, i anledning af att professorn i svensk rätt Sidenius
för sin höga ålder ej kunde rätt sköta sitt ämne, fick befallning af
kanslern att då öfvertaga från denne en del af svenska rätten.1
Efter Gavelii förflyttning öfvertog Schefferus ämnet, såsom utnämd
juris professor i natur- och folkrätt, till dess ban med år 1678
lämnade fakulteten.2 Men trots att ämnet sedan saknade officiell
representant, har det visserligen icke varit försummadt; Grotii
ryktbara bok var ett kärt ämne att behandla, och det var ej blott
juridiska fakultetens lärare som litet emellan gåfvo kurser i
folkrätt,3 utan äfven professorn i politik, professor Skytteanus och
åtskilliga adjunkter.
1 Kanslersbref cl. IG april 1663.
’-’ Schefferus utarbetade för den unge G. A. De la Gardies undervisning
ett sammandrag af Grotii arbete, som först 171<S utgafs i Altdorf af C. G.
Schwarz under titel: Grotius enucleatus.
3 C. Lundius liar ock författat en bok i ämnet, åtminstone talar han
i föreläsn.-katalogen 1688./K!) om Iustitutiones juris natura- et gentium a
se conscriptæ».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
