Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Föreläsningarna i svensk rätt hafva i första rummet omfattat
privaträtten med ledning af de gällande lands- och stadslagarne och
alla sedan denna tid utkomna recesser och förordningar. Till
jämförelse med den romerska rätten har dock äfven, såsom lagen
föreskref, vederbörlig hänsyn tagits. Så intimerar Åkerman 1675,
att han skall föreläsa "Jus Suio Gothicum cum jure naturali et
positivo, præcipue romano et antiquis suecorum aliarumquæ gentium
legibus necnon patriæ novellis constitutionibus collatuiu", och i
samma riktning gå Lundii föreläsningar. Statsrätten har dock ej
varit försummad, i synnerhet sedan Lundius gjort sig till enväldets
lagtolkare och apostel. Den synes dock ej till i
föreläsningskatalogerna, förrän han 1689 anslår om föreläsningar i detta ämne, men
nämnes sedan upprepade gånger. Att kyrkorätten och i samband
därmed den kanoniska lagen äfven varit föremål för undervisning
är säkert. Något oklart och besynnerligt tager det sig ut, när
Lundius säger, att ban 1696 föreläst öfver "Historia juris patriæ
med därtill höriga antikviteter och titulis regum af deras bedrifter
allt till dessa tider"; härmed menades tydligen svensk rättshistoria
som en inledning till svenska rättens studium. Troligen hafva
föreläsningarna i svensk rätt alltid inledts på det sättet, ty när Lundii
efterträdare M. Sweder börjar sin juridiska kurs, läser han först
historia juris patrii och öfvergår så till Konuugabalken.
Föreläsningarna i den romerska rätten hafva säkerligen alltid
kombinerats med tillämpning i första rummet på svenska rätten
och sedan på annan rätt som ju lagen bjöd. Till och med
utlänningen Lipstorpius föreläser 1662—63 "Institutiones juncta juris
Veteris, Recentioris. Saxonici, Consvetudinarii, Sviogothici
conso-nantia"; följande år läser ban "Institutiones et ejus in foro usus
i|uotidianus", hvilket ser besynnerligt ut, då den romerska rätten
väl knappast kunnat, ej ens som subsidiär rätt, läggas till grund för
våra domstolars rättsskipning. Åfven föreläsningskursen i romersk
rätt har troligen alltid inledts med en öfverblick af rättsvetenskapen
öfverhufvud och af den romerska rättshistorien: åtminstone anslår
Gardtman, då han 1670 öfvertager romerska professuren, att han
begynner mecl en "præliminaria juris universalis tractatio" och
därpå skall öfvergå till "Origo juris civilis romanorum ejusque-historia".
Äfven lieftelius begynner 1703, då han tillträder professuren efter
E. Aurivillius, med ’’Doctrina jurisprudentiæ prooemialis".
Föreläsningarna i allmänhet behandlade först Justiniani Institutiones, så
Digesta och Paudectæ, och man tyckes bemödat sig att medhinna
hvardera på ett år. Då en adjunkt funnits i fakulteten, har ban
nästan alltid läst romersk rätt, såsom Fegræus 1669—70, Lundius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
