- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
212

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

förde till en våldsam sammanstötning mellan de juridiska ocli
filosofiska fakulteterna.1

Det medicinska studiets historia2 företer egendomliga
skiftningar mellan ljus och mörker, och det allra egendomligaste är,
att den rikaste anden på det medicinsk-naturvetenskapliga området,
Olof Rudbeck d. ä., bär det största ansvaret för att utvecklingen ej
blef livad den kunnat och bort blifva. Hans rent glänsande
uppträdande i början kastar ett ovanskligt skimmer öfver tidehvarfvets
ingång, men hans försyndelser mot lärarekallet under dess fortgång
stå härmed i den bjärtaste kontrast. Och sonen Olof Rudbeck d. y.
gick alldeles som fadern tidigt in på irrvägar, som förde honom
bort från den medicinska vetenskapen. Det är den ädle plikttrogne
Hoffvenius, den misskände Drossander och den originelle,
besynnerlige men rikt utrustade Roberg man har att tacka för, att
medicinska studiet hölls vid lif.

Konstitutionerna 1655 liade mellan de två professorer, som
skulle upprätthålla den medicinska fakultetens alla discipliner,
fördelat dem på följande sätt. Den förste skulle halva den praktiska
medicinen och föreläsa öfver den del af institutionerna, som rörde
hälsans vård och återställande, läkemetoden, dietetiken, kirurgien
och läkemedlen. Don andre, som således väl ansågs representera
de teoretiska disciplinerna, skulle undervisa i fysiken (d. v. s.
naturfilosofin som nu hitflyttats från filosofiska fakulteten) och den del
af institutionerna, som rörde människokroppen, sjukdomarna och
sjukdomstecknen, hvarjämte ban skulle svara för anatomi, botanik
och kemi; vidare skulle han hvartannat år förrätta en anatomisk
dissektion på ett miiuniskokadaver. Fördelningen är som synes ej
fullt klar, och det förefaller onekligen egendomligt att patologien
och semiotiken skildes från den praktiska professuren. Bägge
skulle i öfrigt skiftesvis läsa något ur Hippocrates eller Galenus
och ansvara för uppsikten öfver apoteket, de skulle ock draga
försorg om att kemiska laboratorier funnes, så att fysikens
användning i medicinen kunde klargöras. Till hjälp för professorerna hade
omsider genom nva staten 1655 en medicine adjunktsplats inrättats,

1 Se ofvan s. 179 ff.

2 För en allmän öfversikt af den medicinska undervisningens historia
hänvisar jag till Acre]s tal ocli I. Hwasser: »Tal vid med. dokt. promotion
i Ups. 14 juni 1841» och densammes monografier öfver Hoffvenius och
Rudbeck (Hwassers Saml. Skrifter, Del. 2 och 4).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free