Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
bortgång den 20 febr. 1660 öppnade plats för Rudbeck som
ordinarie professor, lian bade i själfva verket varit sedan snart fem år
tillbaka den drifvande kraften i det medicinska arbetet.
Rudbecks stjärna liade gått i ett hastigt och välförtjänt
stigande, men man frågar sig ovillkorligen, om ej Björnclou dömde
rätt då ban rådde att befordra honom "per gradus". Det skulle
kanske bidragit att tukta detta själfmedvetna men ock själfsvåldiga
snille, som nil bortskämdes af för tidig framgång och för stort
inflytande. Hvad kunde ej vetenskapen haft att vänta af honom, om
han helt och fullt blifvit sin första kallelse trogen, ty sådana gåfvor
som lians hafva säkerligen sällan fallit på en dödligs lott. En klar
uppfattning af experimentets betydelse för naturforskaren, en
genialisk divination och den finaste blick för fenomenens inre samband
predestinerade honom att föra vetenskapen in på nya banor och
blifva en dess heros. Den epokgörande upptäckt som den unge
studenten gjorde af lymfkärls-systemets betydelse lät ana hvad man
hade att vänta af den mognade forskaren, och ban fortsatte ju ock
i början efter hemkomsten från Nederländerna dessa
anatomiskt-fysiologiska studier med mycken ifver ocli framgång, då tvisten om
uppfiunaräran, som den store anatomeii Thomas Bartholinus ville
göra honom stridig, satte lians ärelystnad i rörelse; under året 1655
gjorde lian trägna dissektioner för att vidga och befästa kännedomen
om lymfkärlen.1 Och ban har under denna och följande tid hvälft
planer på att utgifva ett större arbete "Nova animalium fabrica",8
ehuru tanken tyvärr aldrig förverkligades; hvad gick ej därigenom
förloradt. Samtidigt förverkligade lian det önskemål, som så länge
hägrat för naturforskarnes ögon, att skapa universitetets första
botaniska trädgård, ett verk som kunnat vara nog för en man. Ej heller
kirurgens säkra hand och kalla mod har felats honom, då ban kunde våga
1 Se hans redogörelse i sin skrift »Ad Thomam Bartholinum Danum
epistola», Ups. 1657 s. 68 ff. Sannolikt har Rudbeck haft någon del i den
disputation af E. B. Yougt De spiritu animali, som denne 1655 ventilerade
under O. Unonius, särskildt i den plansch öfver hjärnan, nerv- och
blodkärlssystemet, som åtföljer disputationen. Rudbeck är bland dem till hvilka
disputationen dediceras.
3 Redan 12 juli 1657 skref den holländske läkaren J. van Hoorne till
O. R.: »Vix tamen me continere nequeo, dum tuum tractatum de Nova
animalium fabrica emissurum te scribis». (Se: De O. Rudbeckii Atlantica
diversorum testimonia, u. å s. 31.) Själf slutar Rudbeck sin epistola ad
Bartholinum (se föreg, not) med orden: »Ad alium relego librum, qui si
Dens mihi vitam concesserit sub hoc titulo exibit: Nova animalium fabrica.»
Och ännu 1666 25 febr. uttrycker samme van Hoorne sin ifriga längtan att
boken måtte komma ut (Testimonia s. 39).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
