- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
227

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

227

dium, hvaraf enda följden måste blifva, att läkarne råkade i
fattigdom och förakt; man hörde redan sägas att en doktor vore till
finnandes i hvar buske, "och", tillägger Block, "salig Drossander,
Micrander och Odelstjerna rådde flera af än till det studium och
det icke utan viktiga skäl".1 Den man har för öfrigt icke kunnat
vara en obetydlighet eller en för sin vetenskap ointresserad lärare,
som i försvaret för cartesianska filosofien 1687 upptog Hoffvenii
mantel och då förde pennan med sådan styrka; jag hänvisar till
medicinska fakultetens i striden afgifna betänkanden, för hvilka jag
förut redogjort.2 Att lian varit en ganska originell man, hvilken
äfven som lärare bort kunna fängsla ungdomen, sluter jag af en i
behåll varande anteckning efter ett kollegium som han 1685 hållit
öfver Hoffvenii Synopsis Physica.8 Genom Drossanders förord till
kollegiet, sådant det där återgifves, går en uppfriskande ström af
humor och skärpa; besinnar man då att kollegieantecknaren väl ej,
kunnat alldeles återgifva föreläsarens ord, är man berättigad att
antaga, att det ursprungliga föredraget måste hafva varit ganskai
märkvärdigt. Jag återgifVer en del däraf här, den egendomliga
blandningen af svenska och latin torde ej varit något i den tidens
kollegier ovanligt, ty jag har iakttagit något dylikt i flera andra.
Hela framställningen påminner stundom osökt om efterträdaren den
kvicke och lärde Lars Robergs välkända uttryckssätt.

Drossander begynner med att försvara sig, hvarför ban valt
Hoffvenius och ej någon annan författare att, föreläsa öfver. "Ingen
må förargas", säger han, "däröfver att han (Hoffvenius) är puré
Cartesian, ty kan jag icke däraf taga det som dåger? Och om någon
skulle mina articulos fidei gå förnär, det rejiciera? Jag kunde ock
väl utvalt Sperlingens eller Sennerti physica eller eljest någon annan
af peripatetici. Men till att läsa Sperlingens physica är snarare
intet annat än idel glossarium, och när jag kan verba, så deest sensus.
Intet straffar jag karlen, ty han böd till som ban kunde, icke
är det skam för honom, att vi kunnom finna upp något probabilius,
snarare vore det skam, att vi skulle in eodem hærere." Därpå
möter oss följande roliga utgjutelse rörande valet af böcker, hvilken
tyvärr tyckes börja midt i en mening. "Ej häller stora titlar att
prånga med och fördenskull skatta sensum,4 som tyskarnes manér

1 Block t. Roberg 17 okt. 1708 (Bergianska brefsainl. Bd 2).

2 Afd. 1 s. 266 och 272.

3 »Prolegomena in physicani doct. Pet. Hoffvenii connotata cum
accu-ratiore ipsius auctoris explicatione sub prælectione privata doctoris ined.
Andreæ Drossandri 1685» (Ups. Bibi. A. 209, 76 ss. in 4:o, samtidig hand).

4 D. v. s. bedöma boken efter dess granna titel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free