Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
sista år har O. Rudbeck d. y. förutom botanik också liist öfver
"anatomia in theatro anatomico". Emellertid har som häraf synes
Drossander föreläst i sin kollegas ämnen fysik, anatomi och kemi.
och om fullständiga upplysningar förelågo, skulle det sannolikt visa
sig, att Drossanders verksamhetsfält varit än mera omfattande, än
föreläsningskatalogernas korta uppgifter gifva vid handen. Så ser
tnan af redogörelsen till kanslern för år 1690, att ban då äfven
hållit några anatomier och likaså 1691 att han privatim gifvit ett
collegium anthropologicum eller De constitutione hominis. Ett
dylikt kollegium i antropologi har han hållit redan 1684 och 1687.
och det har tydligen väckt stort intresse att döma af de talrika
anteckningar efter detsamma som finnas i behåll.1 Att ban 1685
hållit ett kollegium i allmän fysik har jag nyss nämt, men ban har
äfven hållit ett dylikt i physica specialis, vid hvilket bland annat
termometern och barometern demonstrerats.2 Man har under sådant
förhållande svårt att förstå, hur Olof Rudbeck d. ä. år 1684, utan
tanke på att ban riktade en anklagelse just mot sig själf, kunde
skrifva till kanslern och, med anledning af att, som han uppgaf,
fysiken blott hvart tredje eller fjärde år förelästes, begära att få
Harald Vallerius till e. o. professor i medicinska fakulteten.3
Troligen har han broderat litet i akt och mening att hjälpa fram
Vallerius som ban skattade högt: denne, som samma år den 4 oktober
blef e. o. professor men i filosofiska fakulteten, har ock föreläst
öfver Hoffvenii physica 1689, 1696, 1698, och utgaf som jag nämt
själfva boken i ny upplaga 1698. I sammanhang härmed kan
nämnas, att J. Schwede, som e. o. professor i filos, fakulteten, äfven
föreläst år 1688 öfver den allmänna fysiken. Ehuru ban därvid ej
lade Hoffvenii physica utan Sperlings till grund, låg däri ej en
tillbakagång från de nya åsikterna, såsom en blick på innehållet genast
visar, eftersom Schwede godkänner det cartesianska tviflet och, om
äfven försiktigt, ordar om de snäfva gränser man denna tid ville
uppdraga för fysiken, "ut quod ipsa ratio dictitat baud tuto
prosteri liceat"; ban vågar dock tillägga att det är uppenbart, att en
bättre kännedom om filosofien kunde vara välbehöflig för teologerna.4
Schwedes misstanke, att den moderna undervisningen i fysik fort-
1 Ups. Bibi. har häraf åtminstone 11 exemplar (l> 403, 404, 404 a,405—
410, N 585, 580, 002, 621 a och i Palmsk. saml. VII T. 2). Anteckningarna
äro af olika längd, innehållet, mest fysiologi och anatomi.
’ Utan år i Dps. Bibi. A. 215.
3 Rudbeck t. kanslern 1 juli 1G84 (Bref af O. R. s. 203).
* »Annotata sub prælectionibus... ,Toh:s Schwede.. in physicam
Sper-lingii, An. 1G88 d. 16 oct.» (Ups. Bibi. I). 408, 6 blad.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
