Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
studiet bekräftas från andra håll. Omisskänneligt är lians intresse
för anatomien, hvilken vetenskap det dock egentligen tillkom hans
ämbetsbroder att vårda. Vid dissektionen 1701 var det ju ban som
skötte efter livad vi sett kadavrets dissektion och preparationen af
inälfvorna. Då han 1705 reste till Stockholm, för att få deltaga i
den dissektion som medlemmarne af Collegium medicum där
anställde, och i hvilken Roberg ensam preparerade materialet åt alla
de andra och själf demonstrerade hjärtat och hjärnan,1 medtog ban
med rektors tillåtelse "de mesta studiosos medicinae där med sig,
då de till præparationen af det som publice demonstrerades anförde
och öfvade blefvo".8 Efter tvååriga misslyckade försök att skaffa
ett objekt lyckades ban som vi nyss sett att 1717 få den femte
offentliga dissektionen till stånd, vid hvars verkställande dock
dåvarande adjunkten P. Martin förrättade själfva dissektionen,3 och
Roberg förmodligen endast demonstrerade. Honom tillkommer ock
förtjänsten af att hafva utgifvit den första läroboken i anatomi, som
trycktes 1718 i Upsala med den egendomliga titel "Lijkrevnings tavlor
däd ær Tydelig Utreedning om een människje-kropp til des
för-næmre fasta deelars Ivjænningar, Om-ägor och Verkan". Arbetet
är visserligen helt kort och torrt, men Roberg hade emellertid
härigenom brutit vägen för andra, och som språkmonument har
arbetet ett alldeles eget intresse. I brist på människokadaver hafva
studenterna fått öfva sig med dissektioner af djurkroppar; Rudbeck
har sannolikt 1704 anordnat dylika, och Roberg liar gjort det
flerfaldiga gånger.4 Det bör här anmärkas att i afseende på
lärjungarnes deltagande i anatomiska sektioner stod det, ingalunda sämre till
hos oss än i utlandet, snarare hade vi här försteget;5 till den
skarpsynte Robergs heder bör särskildt omtalas, att han betraktade som
ett pium desiderium "att studia anatomica, ej allenast tkeatrale
som mer speciose än nyttige äro, utan private för studiosis
medicinae anstältes."6
1 Se J. van Hoorn’s t. Roberg stälda företal till sin skrift: »Anatomes
publicæ an. 1705 Stockbolmia; habitæ Lectio tertia . . . circa generationen!
humanam», hvilken Roberg tryckte 1709 i Upsala.
Robergs ord i föreläsningsredogörelsen 1705.
3 Se Acta lit. Sveciæ 1720, s. 201.
4 Se ofvan s. 232 och M. B. Swederus: L. Roberg och O. Rudbeck d.
y. Sveriges första zoologer fi Zoolog. Studier etc. 1896 .
5 Jfr. Billroths ord i »Die medicinische Wisseuschaften», Wien 1876,
s. 24; -Von einer Betheiligung der Schiller an anatomischen
Præparationen war nöch länge niclit die Hede . . . Die jetzt allgeineine iibliche Lehr-
luethode der Anatomie dürfte kauin hundert Jahre alt sein.»
" Se Robergs troligen kring 1730upptecknade s. k. pia desideria i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
