- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
243

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

243

lian liar sannolikt tjänstgjort till konung Karls hemkomst, då han
återgick till armén. Efter honom kom regementsfältskären vid
Uplands regemente Joest Andreas Maellem, som erhöll platsen 1717
eller följande år.1 Roberg hade varit emot Maellems utnämning
af det skälet, att han icke kände sig säker att Maellem skulle lämna
regementet, och att äfven om så skedde hans efterträdare vid
regementet sannolikt skulle slå sig ned i staden; "och," tillägger han,
"alltså blir här den tredje tonstrina inrättad med tyska och andra
utländska, kommande och farande gesäller opfylt, hvarigenom både
apoteket ruineras genom chirurgorum menliga inhyseska
tuedika-mentstillredning, den aldrig någon medicus kommer att visitera eller
traktera: som ock dessutom våra svenske medicinae studiosi således
afstängas från all pr ax i medica under professorum medicinæ
lnanu-duction".2

Troligen är det Roberg som egentligen ifrat för anställande af
skickliga kirurger, ty hans och O. Rudbeck d. y:s uppfattning af
den praktiska kirurgiens betydelse vid undervisningen tyckes hafva
varit diametralt motsatt. Man synes med säkerhet kunna sluta
detta af hvad som passerade i konsistoriet den 17 febr. 1712, då
Rudbeck yrkade på medicine adjunkturens tillsättning och Roberg
satte sig däremot. Rudbeck gjorde då följande tydligen mot Roberg
riktade utfall, att om någon sade, att ej så många docentes
behöfdes där discentes voro så få, vore ej en ringa orsak därtill "att
man parforce vill hafva alla medicinæ studiosos till att lära kirurgin
och den lios en fältskär, där de icke allenast ofta nog serviliter och
illa handteras . .. utan vänja sig där till hvarjehanda liderligheter,
lägga boken åsido och taga skada under den tiden i stilo och
la-tinen m. in."; en doktor skall vara doktor, en bardskärare
bard-skärare. Han sade sig ej underskatta kirurgiens betydelse, men
denna kunde de efter här slutade studier lära sig på utländska resor,
där de ofta på ett halfår lärde mera än här berama på många år.
I det sista låg naturligen åtskilligt af sanning, men under hans ord
låg säkerligen ett underskattande i det bela af kirurgiens betydelse,
såsom synes af en sammandrabbning mellan de två herrarne tio år
senare i konsistoriet den 15 dec. 1722. Rudbeck yttrade då, "att
den metod, som herr professor Roberg brukat med sina disciplar, i
det han dem råder, förrän de förskaffat sig en försvarlig kunskap

1 Kons. 1. K. Maj:t 2 april 1717, att det saknar en fältskär, men
ovillkorligen behöfver en sådan för nosocomium, till platsen föreslår det
Maellem, som för sina blessyrer ej kan hålla ut vid Uplands regemente; det
ämnar ge honom 200 dlr kppt årligen ur cassa studiosorum.

2 Bobergs memorial inlemnadt 30 mars 1717 i kons.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free