Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
hafver tilltagit med lust att känna örterna och des dygd, att där
de i första åren aldrig voro högre än 6, 8 à 10 studiosi, så vore i
fjol 60 à 70, men i detta år 100 och 110 tillstädes." Sonen Olof
som tillträdde professuren 1691 har nog fortsatt undervisningen i
trädgården regelbundet, likasom ban i lärosalen troget föredrog sin
Dioscorides: De materia medica. Men faderns eld liar nog saknats
ocli intresset för undervisningen försvagats, i den mån hans
filologiska vurm fick allt starkare makt med honom. Och när trädgården
illa hemsökts af stora eldsvådan och medel saknades för dess
återställande, har detta måst återverka på undervisningen. Visserligen
skryter lian år 1715 öfver sina talrika åhörare ej blott af unga
läkare utan af baroner, teologer ocli jurister,1 men man har svårt
att tro på någon fart i undervisningen, då hans själ var annorstädes.
Och dock ägde han säkerligen stora förutsättningar att blifva en
verklig vetenskapsman, i sin store fäders skola hade han säkerligen
inhämtat allt som fordrades för att den tiden träda upp som
botaniker, och hans första afhandling 1686 Propagatio plantarum etc.
är ett för sin tid ovanligt och mycket lofvande arbete. Den i
Leyden 1690 för medicinsk doktorsgrad ventilerade afhandlingen
"De fundamentali notitia plantaruiu rite acquirenda" är mindre
betydande, men vittnar om att ban var ej blott deskriptiv utan äfven
systematisk botaniker. Och hvad måste han icke hafva inhämtat,
då ban vid sin faders sida arbetade på dennes kolossala verk Campi
Elysii, likaså på den resa han 1695 företog till Norrbotten, där en
alldeles ny natur trädde honom till mötes. Tyvärr blefvo frukterna
ringa mot hvad sådden utlofvade. — Äfven adjunkten Magnus
Bromell har undervisat i botanik,8 huru högt Olof Celsius satte
honom som botaniker har jag ofvan omnänit.
Trots att den botaniska undervisningen var i den äldre
Rudbecks tid så väl representerad, har man endast en under hans
presidium ventilerad afhandling i ämnet, G. Lohriuans ofvan omnämda
lilla "Horticultura nova upsaliensis" 1664; under Hoffvenius
ventileras ej någon, under Drossander blott en, den yngre Rudbecks
ofvannämda Propagatio plantarum, däremot under Rudbeck själf tre,
åt hvilka ett godt vitsord visserligen kan gifvas. Under Robergs
presidium ventileras ingen, och dock liar ban varit en god
botaniker, soui följde med tidens utveckling äfven på detta område; en
kännare säger härom:3 "Då i bägge Rudbeckarnas tid botaniken
1 Se ofvan s. 116.
- 1 X. 617 Ujjs. Bil>1. finnas anteckningar efter Bromells kollegium
1714 De regno vegetabili.
a Acrels tal s. 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
