- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
255

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255

när inan någon gång varsnar en afvikelse från det enkla
programmet, såsom när C. Arrhenius 1686 läser öfver historiens metod eller
Norrmannus (ehuru professor i logik) samma år föreläser privatim
Europas nyare historia, eller adjunkten Olaus Celsius 1699
behandlar kyrkostatens geografi, politik och historia samt därpå skildrar
staden Roms nuvarande glans.

Den svenska historien har fått stå tillbaka. Det är nu
visserligen sant, att det egna landets historia icke heller vid utlandets
universitet i allmänhet ingick i programmet, men man känner sig
dock öfverraskad at’ att se, det fosterlandets historia icke
uppmärksammats mera hos oss, då Sveriges insats i de europeiska
händelserna var så storartad och den nationella känslan så starkt
genomträngde alla samhällsklasser, och detta så mycket mera, som
universitetets män med ifver och framgång uppträdde som författare
på området. Loccenius, Schefferus, Verelius och Örnhjälm utgåfvo
mer eller mindre betydande arbeten, och Hadorphs märkliga
urkundsverk gaf forskningen ett nytt oväntadt hjälpmedel. Alldeles
bortglömd har dock den svenska historien icke varit. Början gjordes
af Verelius, hvilken som professor i fäderneslandets antikviteter
föreläste 1666 öfver Johannes Magni, Sveorum Gothorumque historia.
Nära ett årtionde senare följde prof. i historia C. Arrhenius exemplet
genom att 1675 läsa öfver Ericus Olai1 och Johannus Magni,
följande år läste han först Ericus Olai och föredrog därpå "cæterorum
Scandiæ regnorum liistoriæ". År 1677 upptog han igen Ericus
Olai och likaså 1681 Johannes Magni, men därefter omtalas ej några
offentliga föreläsningar i svensk historia. Enskildt har dock ämnet
behandlats af en annan lärare Fabian Törner, hvilken först, som
informator för liist. professorn Jakob Arrhenii söner, för deras
räkning utarbetade en ganska god "Notitia historias Suetici regni"2 och
sedan gaf, först som adjunkt år 1700, och sedan år 1710 som
eloquentie professor enskilda föreläsningar i svensk historia.3

Det intresse för historiska studier som undervisningen väckte
hos ungdomen borde alltid till en viss grad kunna mätas efter be-

1 Loccenius hade 1054 ånvo utgifvit Ericus Olai, så att. studenterna
hade tillgång till arbetet.

2 Törners Notitia af 1694 i Ups. Bibi. W, 223. Arbetet, som är späckad t
med citat ur talrika svenska källor (Olaus Petri nämnes dock ej), går in på
Karl X:s regering och är relativt godt.

3 Dessa två kollegier finnas i Ups. Bibi. N. 76(3 och E. 61; det första
går in på Karl Nil, det senare afbrytes 1523. Törner har HT. 1700 läst
Historia regum patriæ (redogörelsen); då lian 1703 anmäler sig till
professuren i logik, anför han som merit, att han utarbetat en historia universalis
och en historia regum patriæ (kons. prot. 14 okt. 1703).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free