Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
skaffenheten af de disputationer i historiska ämnen, som sågo dagen
under tidehvarfvet. Hvad allmänna historien angår slår då i
ögonen, att de bästa afhandliugarna i densamma icke utkommit under
presidium af professorerna i historia. Under de tre första af clessa
utkom ingen disputation alls i historia, och under C. Arrhenius,
som dock själf var en god historiker, ytterst få och ingen af större
värde. Hans broder och efterträdare Jakob har presiderat
åtminstone för två som höja sig öfver mängden.1 Däremot kunna
åtskilliga rätt goda framletas, som ventilerats under andra
professorers presidium, Såsom sådana kunna framhållas Anders Wolimhaus
(sedermera grefve Lejonstedt) 1676 under Norcopensis "De politica
orbis Asiatici conservatione", Erik Nesselius 1692 under Lagerlöf "De
usurpatione pontificum romanorum in principes seculares", Er. Roland
(sedan M. Stenbocks handsekreterare) 1697 under Lagerlöf "De magno
Sinarum imperio", Karl Gyllenborg (den blifvande hattchefen) 1697
under Obrecht "De regno Ostrogothorum inItalia", J.Steuchius (framdeles
ärkebiskop) 1698 under Lagerlöf "Vita Cæsaris Geriuanici", Anders
Söderman 1700 under Esberg "Ulphilas Gothorura episcopus", Jakob
Benzelius (framdeles ärkebiskop) 1703 under Palmroot och Upmarck "Fata
Palæstinæ" 1—2, C. Iserhjelm 1705 under Bellman "De regno
Westro-gothorum in Ilispania", O. Törner 1706 under Upmarck "De
fran-chitia quarteriorum seu jure asyli apud legatos", O. Hanning 1710
under O. Celsius "Confucius Sinarum philosophus", H. Benzelius
(också en gång ärkebiskop) 1711 under Törner "De Alexandria
Egypti", G. Meurling 1718 under Hermansson "De liga catholica".
Äu flera kunde anföras, om utrymmet medgåfve det; klart är
emellertid, att ett märkbart framåtgående gör sig på detta område
gällande under tidskiftets senare del.
Afh and lingar i svensk historia börja ej visa sig förr än mot
slutet af 1600-talet och äro tyvärr i regeln ganska obetydliga, för
att ej säga klena till sitt innehåll. Förklaringen ligger däri, att de
Rudbeckianska tendenserna fått öfverhanden och ej blott
omöjliggjorde en nykter forskning i vår fornhistoria utan äfven förryckte
blicken för historisk kritik i allmänhet, Atlantikan var ett nytt
evangelium, lika om ej mera vittnesgillt än de primära källorna.
Några vackra undantag gifvas dock. J. Rolott har 1682 under C.
Arrhenius och J. Columbus i sin afhandling "De professoribus
aca-demicis" först redogjort rätt bra för de utländska universiteten och
1 I. Isopredius: De restituto Prester Chan recognitæ Habeshiæ, 1700,
som vittnar oin god beläsenhet i det ovanliga ämnet, och M. Engelsman:
Consal romanus, 1705.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
