Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
kapitel (motsvarande de fyra första hos Örnhjälm) 132 sidor, under
det att Ö. användt blott 32, och när man så upptäcker att hvarje
landskap skulle bilda en del för sig, är det icke svårt att inse, att
det var otänkbart att Lagerlöf, äfven om en lång lefnad förunnats
honom, skulle någonsin kommit till slutet. I öfrigt äger hans
arbete en afgjord öfverlägsenhet öfver det som Örnhjälm lämnade
ifrån sig. Visserligen har han, lika litet som denne, kunnat frigöra
sig från trycket af de gängse traditionerna om vår fornhistorias
uråldriga anor, och som ban ej kom öfver arbetets inledning, där
riklig plats fanns för dylika utsväfningar, är den egentliga
liistoriskt-topografiska vinsten af hans arbete ej synnerligt stor. Men han
är mera herre öfver sitt ämne och söker samvetsgrannt och väl
framlägga en bevisning för sina satser; redan det att ban egnar
ett helt kapitel åt Pytheas ryktbara resa vittnar, att hans blick
går åt rätta hållet. Framställningen är vårdad, och det är ett
nöje att se, huru hans svenska text, i stället för att, som så
ofta den tiden är fallet, bära en halflatinsk prägel i form af en
stel misslyckad öfversättning, rör sig själfständigt i sin fria svenska
dräkt.
Bästa beviset på, att det geografiska studiet icke legat nere
och att det omfattats med intresse af ungdomen, har man i det
stora antal disputationer, som valt geografiska ämnen till
behandling; många af dem äga verkliga förtjänster. De framträda
egentligen under tidehvarfvets två sista decennier, otvifvelaktigt är det
Spoles, Lagerlöfs och Elvii undervisning, som här bär frukt; man
kan räkna ända till 26 dylika afhandlingar. De flesta äro små
monografier öfver någon svensk ort, oftast en stad stundom ett helt
landskap, som förebåda de betydande afhandlingar i svensk
topografi, som sedan under frihetstidens första skede blifva så vanliga,
men någon gång kasta de sig in på ett utländskt ämne, ehuru då
vanligen, som man kan vänta, med mindre framgång. Dock äro
A. Thegmans disputation 1691 (under Lagerlöf) "Historiola reperi æ
navigationis in Album mare", och J. Heldinghs 1699 (under H.
Vallerius) "Mauritania seu regna Fez-Marroccanum et Algier" ganska
goda, likaså G. Mellins 1708 (under Vallerius) "De insulis Canariis",
i hvilken författaren skildrar hvad ban med egna ögon sett. Bland
afhandlingarna i svensk topografi förtjäna åtskilliga ett godt
vitsord, såsom N. O. Vallinus 1703 (under Elvius) "De Oelandia",
E. M. Ström 1705 (under Vallerius) "De Angermannia", J.
Schou-macher 1716 (under Steuchius) "De Gotlandia", M. Nordal 1716 (under
Upmarck) "De Medelpadia", J. Arenius 1717 (under Elvius) "De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
