Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modersmålet gör sig där gällande, liksom på det politiska området
franskan alltmer träder i latinets ställe. Arid universitetet i det hela
bibehåller dock ännu latinet som förr sin ställning som vetenskapens
naturliga och genom ett årtusendes häfd berättigade tungomål. Det
var en naturlig följd af, att barnets undervisning alltifrån skolans
nedersta klass fortfarande bedrefs uteslutande på latin, ofta med
den framgång, att begåfvade ynglingar kunde redan i gossåren
uppträda offentligt med latinska orationer.1 Därför bedrefs all
undervisning vid universitetet så offentlig som enskild på latin, och
det var själffallen sak, att allt som vid detsamma såg dagen, vare
sig program, disputationer, orationer eller rent vetenskapliga arbeten
skulle begagna sig af Romas stolta tungomål.2 Det var sålunda
icke att undra på, om Rudbecks tilltag 1677 att utgifva ett program
på svenska väckte en riktig storm, defc vann ej heller någon
efterföljd förr än mer än 70 år senare.3 För våra vetenskapsmän på
denna tid var det emellertid en oerhörd fördel, att detta
vetenskapens språk var internationellt, ty produktionen i vårt lilla land
kunde öfverallt påräkna uppmärksamhet, ehuru vårt eget språk var
så godt som obekant.
Man har med rätta påpekat, att latinets användning som
livardagsspråk har skadligt inverkat på diktionens renhet och att
humanisternas klassiska efter Ciceronianskt mönster bildade latin alltmera
försvann, i den mån bruket af detta språk utbredde sig till allt flera
områden; man tyckte sig ock denna tid spåra vid universiteten en
inbrytande barbaries i afseende på stilen. Hos oss kan man dock
pj skönja en sådan stark tillbakagång, smaken för en klassisk stil
upprätthölls här troget. Föredömet af en sådan latinsk vältalare
som Johan Skytte och lians starka inverkan som kansler hafva
härtill särskildt bidragit, och hans lyckliga val af lärare till sin
professorsstol, en Simonius, en Boeclerus, en Loccenius, en
Freins-liemius, eii Scbefferus har varit af den största betydelse för
vidmakthållande af denna traditionella vördnad för ett rent latin, hvil-
1 M. G. I)e la Gardie höll vid 12 års ålder en latinsk oration öfver
Gustaf Adolfs död, och J. A. Bellman uppgifves hafva vid samma ålder
hållit en latinsk oration i Stockholm (Frondin).
2 Eget nog har dock konsistoriet 30 mars 1700 och 18 april 1715
utfärdat. program på svenska rörande ungdomens ofog och försummelse af
gudstjänsten; man afsåg kanske just att träffa den stora allmänheten.
3 Om Rudbecks svenska program se Afd. 1 s. 172. Nästa svenska
program utgafs 174!) at’ A. Berch. Äfven i Tyskland funnos dock samtidigt
dylika reformlystna naturer. Chr. Thonjasius utgaf på slutet af lGSO-talet
det första tyska programmet i Leipzig och föreläste sedan i Halle på tyska
(W. Schrader, Gesch. d. Univ. Halle, 1. 1894, s. 12 och 10G).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
