Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
skräckas från att, med ledning af sådana utgifna texter som lian
ansåg goda och af afskrifter som hans lärda vänner i utlandet
anskaffade, utgifva nya editioner af några latinska författare. Så
utgaf han 1651 Drepanius Pacatus: Panegyricus Theodosio augusto
dictus (omtryckt 1668); 1663 Phædri fabulæ Aesopiæ, sedan
omtryckt flera gånger; 1665 Petronii fragmentum; 1674 Hygini opera
och 1678 Justinus: In historias Philippicas Trogi Pompeji epitomarum
libri 44; och 1679 Julius Obsequens: Prodigiorum liber; i hans
"Lec-tionum academicarum liber" 1675 inrymdes textkritiska
observationer till delar af Cornelius Nepos, Cicero, Plinius, Curtius m. fi.
Flertalet af dessa auktorer äro ju ej synnerligen märkvärdiga, men den
åtföljande kritiska apparaten är det så mycket mera, ty i den gör
sig Scheffer! beläsenhet och tina smak öfver allt gällande. Hans
arbeten skattades ock högt i utlandet, särskildt hos de så
betydande nederländska filologerna, ocli de hafva ända in i våra dagar
åberopats. Det exempel Scliefferus gifvit vann föga efterföljd; med
Columbi edition 1684 af Lactantius. De mortibus persecutorum och
E. Benzelii d. y:s 1706 af Quintilianus: Dialogus de oratoribus torde
fältet vara uttömdt. Sannolikt har bristen på handskrifter och
äfven otillräcklig tillgång på erforderlig litteratur verkat
afskräckande, likasom svårigheten att finna en förläggare ej har kunnat
verka uppmuntrande, något har väl ock den svenska trögheten
inverkat. Möjligt är ju ock, att flere lämnat efter sig arbeten, som
blifvit liggande i handskrift, såsom bevisligen fallet är med
Scliefferus och Columbus.
Schefferi textkritiska arbeten vittna om hans uppfattning af
vikten att drifva latinstudiet icke som en linguistisk öfning utan
som en filologisk disciplin; något eget grammatikaliskt-filologiskt
arbete i ämnet har han dock icke efterlämnat. För öfrigt hafva
vi ej något grammatiskt arbete i behåll utom efter Fabian Törner,
som författat en omfångsrik latinsk grammatika, hvilken ej synes
sakna förtjänster.1 Med större framgång har studiet i klassisk
arkeologi bedrifvits* Edmund Figrelius, professorn i historia, utgaf
1656 ett arbete "De statuis illustriuui Romanorum", som på sin tid
väckte ej ringa uppseende och än i dag kan med fördel läsas. Och
Schefferi arbeten voro för sin tid verkligt klassiska och åtnjöto det
största anseende. Hans lilla fina "Graphice seu de arte pingendi" 1669
var föremål för en Grævii beundran; de digra böckerna "De militia
navali veterum" 1654 och "De re vehiculari veterum" 1671 bära
vittne oui hans oerhörda beläsenhet och kombinationsförmåga. Dun
1 K. 252 i Ups. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
