Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
hållning hade väl Brunneri föreläsningar 1661—63 öfver Palæphatus;
soru deras frukt utgaf han sedan denne författare jämte sina
anmärkningar. Än mera gällde nog om Norrmanni föreläsningar
1686—92, att de voro af textkritisk och filologisk natur; han
behandlade i dem den asiatiske retorn Aristides och den byzantinske
grammatikern Thomas magister m. fl. författare af samma art, som
ban likaledes utgaf af trycket. Både Brunnerus och Norrmannus
hade haft nya handskrifter till sitt förfogande, och detta gaf en
särskild doft åt deras undervisning, skada blott att föremålen för
deras arbete voro så relativt oviktiga till innehållet och äfven till
språket. Ej utan förvåning ser man nya testamentet förekomma
bland de författare som föredrogos, det bekräftar blott hvad jag
ofvan sagt om det teologiska syfte, som genomträngde de grekiska
föreläsningarna. Visserligen kunde det hafva sin förklaring, när
professorn tillika var e. o. professor i teologi, såsom Skunk, hvilken
de bägge åren 1671—1672 gaf halfva föreläsningstiden åt brefven
i nya testamentet,1 men både Norrmannus, Salenius, Celsius och
Nesselius hafva läst öfver Novum. Det anmärkes dock då alltid i
intimationen, att det skall ske "philologice" och under jämförelse
med den klassiska grekiskan, och jag bör tillägga, att vid två af
tillfällena har föreläsaren tagit till Novum, emedan ban fann det
omöjligt att anskaffa åt studenterna exemplar i tillräckligt antal af
den klassiske författare, öfver hvilken han velat föreläsa.8
Det skulle dock förvisso vara ett stort misstag att tro sig kunna
mäta arten af professorernas vetenskaplighet eller djupet af de
kunskaper som lärjungarna inhämtade genom deras undervisning, enbart
efter föreläsningsskemats beskaffenhet. Man behöfver i detta
afseende blott erinra om den glänsande bilden af Norrmannus och den
skara af framstående lärjungar som han utbildade, såsom E.
Benzelius d. y., O. Celsius, Olof Rabenius, lektor i Västerås3 m. fl.
Norrmanni lefnad väntar ännu på en värdig teckning. En nutida
ung filolog utan historisk skolning skulle kanske utan vidare
förklara, att som ban icke var någon filolog i modern mening, förtjänar
han heller icke någon särskild uppmärksamhet. Hans samtid dömde
dock annorlunda, och det är efter måttstocken af sin tids filologiska
ståndpunkt ban skall bedömas; ban har därpå säkerligen ingenting
1 Mindre motiveradt förefaller, att lian 1673 efter Acta apostoloruni
föredrager »Hæreses et opposita concilia præeunte Joh. Pappo.»
2 Så Salenius 1696 och Nesselius 1716.
3 G. Cronhielm anbefallde 26 jan. 1710 Rabenius till första lediga pro-
fessur och förklarade honom samt lektorn J. Thun vara »ibland de störste
Gnccos, som nu i Sverige finnas» (R. ark. kanslersämbetets concepter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
