Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
att förlora. Stora löften gaf han redan vid unga år; från gymnasiet
medförde han ju det vackra intyget: "Talem nunc nostra mittit
Strengenesia, qualem non vidit nec videbit", och han hade ej varit
student i sex år förrän hans lärare Schefferus och Brunnerus trädde
i en brefväxling med honom af sådan art, att den tydligen visar,
att de nästan betraktade den 23-årige studenten som sin jämlike.1
Där fanns ock knappt något fält af mänskligt vetande, som den
unge ej gjort till föremål för sina studier och där ban ej trängt
djupt. Den grekiska litteraturen ansågs ban hafva genomläst från
begynnelsen till ändan och tack vare sitt starka minne hafva kunnat
det mesta utantill; vittnesbördet gafs af lärjungen E. Benzelius,
hvars sannfärdighet det ej finns skäl att betvifla.2 Norrmanni
fenomenala minne väckte redan i unga år Olof Rudbecks förvåning
och beundran,3 och funnos hans stora lexikografiska anteckningar
till de grekiska auktorerna, som fyllde tre bela kistor, i behåll,1
skulle de uog bekräfta uppgiften, att han, och det med pennan i
hand, genomgått bela denna litteratur. Hans kunskaper hafva ej
varit en död egendom, som man kan se däraf, att hans samtida, så
utom som inom Sverige, i honom sågo en af de största kännarne
af antikens litteratur,5 och det uttryckte nog allas tanke, då Goeding
som rektor, i anledning af att Norrmannus skulle tala vid B.
Oxenstjernas bortgång, kallade honom "litterarum omnisque eruditionis in
septentrione Phoenix". Föredömet och undervisningen af en sådan
man samt af Schefferus och dennes måg Columbus, bägge starka
greker, måste hafva bidragit att vidmakthålla det lifliga intresse för
grekiska studier som redan Ausius och Brunnerus väckt. Man kan
ock sluta, att kännedomen af grekiskan varit spridd, dels däraf att
åtskilliga disputationer skrefvos på detta språk dels af de massor
1 Se deras bref 1674 och framåt i Ups. Bibi. G. 101. Man kunde e.j
uttala sig varmare än Schefferus gjorde i bref t. kanslern 9 sept. 1674
(R. ark.).
a Benzol i i ord i brefvet till .1. A. Fabricius (se II. S. Reimari l)e vita
Fabricii, 1737 s. 221) voro: »Nihil prorsus scripsit... præter observationes
in scriptores Atticos, iniö Græcos dixerim in universum omnes; nullus
quippe erat, quem non legerat et memoria tenebat.»
Rudbeck skref t. kanslern 23 jan. 1675 (K. ark.) om honom, att »han
en sådan memoriam hafver, att det hafver upplästs för honom en hoop
verser, och ban strax på stunden hafver läst dem tillbaka igen memoriter».
4 De funnos ännu kvar, då J. H. Schröder 1830 utgaf sin disputation
»Sylloge obss. in Thesaurum ... Stephanii e schedis Mss. Laur. Norr mann i
in bibliotheca reg. acad. Ups. adservatis.»
’’ Jag hänvisar till den brefväxling han förde såväl med utlandets
lärde (K. Bibi.) som med egna landsmän ("G. 191, Ups. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
