Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Vi hafva sett hvilken ovilja som väcktes af Rudbecks tilltag 1677
att använda modersmålet: nio år senare förvägrade konsistoriet (19
maj 1686) en student att hålla ett offentligt föredrag i bunden form
på svenska, efter det vore ovanligt och torde locka andra till
efterföljd, hvarigenom "sinistra judicia" kunde uppväckas. Och
filosofiska fakultetens magisterfråga 1722 synes mig vittna, att
uppfattningen då ännu var oförändrad. Den lydde: "An in tradendis
dis-ciplinis præstantius sit uti lingua vernaculsi quam linguis doctis"?,
man torde ej misstaga sig på att fakulteten förutsatte ett nekande
svar, ty motsättningen af linguæ doctæ och svenskan synes antyda,
att fakulteten ville afvisa otåliga andars i dess ögon onödiga
pockande på modersmålets användning. Härmed kontrasterar Lunds
universitets betänkande 1723, hvari det yrkades, att
föreläsningarna skulle hållas på svenska och att vid examina vikt skulle
läggas på modersmålet.1 Ringaktningen för modersmålet borde ej
hafva behöft utesluta möjligheten af dess undersökning ur språklig
synpunkt, men en dylik mera filologisk, på komparativa iakttagelser
grundad uppfattning af hvarje språks betydelse för ett vetenskapligt
språkstudium hade ännu knappast börjat skymta för de lärda i
allmänhet och kunde allra minst komma i fråga om det obehöfliga
och likgiltiga modersmålet. Och något litterärt intresse för de
rikhaltiga minnesmärkena af svensk tunga, som särskildt förelågo i
våra stolta medeltidslagar, kunde ej förefiunas, så länge tankedjup
och formskönhet ansågos vara ett uteslutande privilegium för Hellas
och Roms skapelser.
l)et skulle säkerligen ej heller fallit sig lätt för en den tidens
professor att begynna undervisa på svenska, ej blott därför att han
i vetenskapliga frågor vänt sig att uteslutande tänka och tala på
latin, utan därför att vårt eget språk, i följd af dess utestängande
från undervisningen och vetenskapen, ännu var så outveckladt och
så fattigt, att det skulle beredt läraren betydande svårigheter att
begagna det för återgifvande af de vetenskapliga begreppen och af
de finare nyanserna i hans framställning. E. Benzelius d. y. hade
därför ej heller orätt i att säga:2 "Thet är ej eller så lätt som
man menar att läsa på sitt eget språk, särdeles om man will
beflita sig om språkets renhet, ty hwad war och en ting heter på
Latin är bekant; men huru thet kan öfversett] as på Swenska
behöfs eftertanken til". Trycket af främmande språk, först latin och
1 Weibull & Tegnér, Lunds tiniv. lust. 1. s. 168.
2 Benzol ii »I>e reformanda lingua Suethica Cogitationes <. (S. 1!’, Lin k.
bibliotek).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
