Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
har han utarbetat och ämnat 1694 utgifva som akademisk
afhandling, men den blef aldrig offentliggjord, sedan konsistoriet
förklarat, att den först borde censeras i kanslikollegiet i likhet med hvad
som anbefalts rörande ett arbete i samma ämne som Lagerlöf
författat.1 E. Benzelius d. y., som så intresserade sig för all
språkforskning från Gotiskan till Hebreiskan, har äfven mediterat öfver
modersmålet och kring 1706 nedskrifvit några tankar öfver
detsamma. Dessa hans Cogitationes2 innehålla dock icke någon
genomarbetad undersökning af språkets art eller något positift inlägg i
tidens brännande rättskrifningsfråga, utan bestå dels af anteckningar
efter märkliga uttalanden, som utlandets förnämligare språkforskare
gjort i ämnet, dels af hans egna därtill knutna reflexioner. De äro
dock märkliga nog, ty åtskilliga vittna om hans skarpa
iakttagelseförmåga och språksinne. Så uttalar ban, att någon för svenska
språket egendomlig skönhet icke kan ligga i dess inonosyllaba, ty
denna egenskap har varit utmärkande för alla språk på deras
tidigare stadium, samt att svenska bibelöfversättningarna icke kunna
besitta egenskapen att i någon särskild grad återspegla språkets
genius, "ty alla versioner hafva mycket af sitt original" m. m. Iian
är ock öfvertygad om vikten af, att modersmålet blir grundligen
bearbetadt och att det användes vid undervisningen, ehuru han ej
döljer för sig svårigheten däraf, sålänge språket ännu är så pass
outveckladt och öfningen i dess användning så ringa. Med
dialektforskning har Benzelius ock sysslat, alldeles som hans
vicebiblio-tekarie J. Eenberg, som noga studerade Dalmålen.3 Ett varmt
intresse för språket, just i ändamål att utbilda det till organ för det
vetenskapliga arbetet, har den originelle läkaren Roberg lagt i dagen.
Det var till en del i dylik afsikt som han utgaf sina
"Lijkrefnings-tavlor", och det var säkerligen ock hans tanke att utgifva af trycket
den svenska öfversättning, som han utarbetat af sin
älsklingsförfattare 6. W. Wedels arbete "Exercitationes pathologicæ-therapeuticæ,4
1 Kons. prot. 7 mars och 23 maj 1694.
2 Omnämda ofvan s. 298 not. 2. Att Benzelius haft öga för den
Griminska ljudskridningslagen kan åtminstone icke slutas uf handskriften
X. 638, Ups. Bibi., såsom antages i Samlaren 3, s. 55, ty det parti af
handskriften, som skall utgöra bevis, är af annan yngre hand (möjligen C. G.
Nordins).
a Forssell s. 209. Eenbergs uppsatser om Dalskan angifvas i Samlaren
3, s. 60.
4 D. 801, Ups. Bibi. Bobergs ifver för utbildandet af en svensk
terminologi i medicinen och öfriga vetenskaper framlyser af hans ord i
»Anteckningar om svenska läkare» Bel. 2, s. 125 (Ups. Bibi. X. 134): »Bliir al t så
här pium desiderium tertium, att ibland professores ett indelningsverk
an-ställes, så att hvar en sin disciplins terminos satte på Swenska giver.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
