- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
323

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

de gamla föreställningarna, att dessa under på himmelen förebådade
Guds straffdomar öfver en syndig värld. Det är ej mindre
betecknande, att Bilberg ansåg sig härvid behöfva -— gent emot de
doc-tores ecclesiæ, som förmenade, att han, genom att afkläda
naturföreteelserna deras öfvernaturliga karaktär af järtecken, lagt ett hyende
under dem som sofvo säkerhetens sömn •— betona, att ban vördade
religionens mysterier så högt som någon, men att ban i skriften
icke funnit något om kometer och därför icke heller vid deras
ut-rannsakande velat sammanblanda det heliga ocli det profana; till
ytterligare försvar anförde han, att han skrifvit för de lärde och på
ett språk som den obildade mängden ej förstode.

Fysiken i vår tids mening representerades ej i denna tid af
en särskild lärostol. Det tillkom professorn i matematik att
undervisa i ämnet, och man ser att optiken särskildt gjorts till föremål
för föreläsningar. Den fysik, som en af de medicinska professorerna
hade att föredraga, var egentligen något helt annat, nämligen dels
naturfilosofi dels allmän naturlära, hvilket ej hindrade Rudbeck att
under sin första tid syssla med kollegier i hvad vi kalla fysik1 eller
Drossander att för sina åhörare demonstrera fysiska instrumenter,
såsom barometern, termometern in. m. Fysiken i modern mening
gjorde här först sitt intåg, sedan Newtons stora upptäckt, att
tyngdlagen hvilade på kropparnas attraktionsförmåga, äfven hos oss blifvit
bekant och erkänd; dittills förklarades ju tyngdfenornenet genom
atmosfärens tryck. Trots det att Newtons stora arbete "Philosophiæ
naturalis principia mathematica" utkom redan 1685, dröjde det
länge, innan det här blef bekant och än mer, innan clet slog
igenom. Första gången jag sett Newtons Principia och hans tyngdlag
omtalad är i en disputation under Elvius 1703, E. Frondin "Historia
astronomiæ ellipticæ", andra gången sker det i J. Wallanders
disputation 1716 (också under Elvius) "De causis motuum coelestium",
i hvilken författaren tyckes anse, att Newton ännu icke fullt klart
bevisat sin nya gravitationslag, hvarför han föredrager att sluta sig
till den åsikt, som Leibnitz i sin "Tentamen de motuum coelestium
causis" utvecklat på grund af Cartesii antagande, att all rörelse
utgick från en hvirflande ætherström. Elvius själf stod ännu
skeptisk inför Newtons upptäckt, han såg i den "en pur abstraktion".2
Det var väl först genom Svedenborgs besök i England, lians kor-

1 1662 har Rudbeck undervisat i geometri, vattenkonster, artilleri,
fortifikation. husbyggning, driftkonst (odat. anteckningar efter hans kollegium
i ?sT. 510 "Ups. Bibi.; att året varit 1662 synes af W. 1).

- Forssell s. 178 noten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free