Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
måste redan följande år afbrytas af brist på penningar, ehuru huset
då var uppfördt öfver andra fönsterraden;1 och Schutz fann bättre
att under åren 1684—85 reparera taket å den gamla byggnaden.
Härunder hade redan tanken vaknat att skaffa en annan och bättre
lokal, med anledning af att kanslern 1681 lofvat att förära
universitetet sitt eget stora och dyrbara bibliotek, och Rudbeck uppgjorde
nu ritningar till en inredning af Gustaviani öfre våning för
ändamålet.2 Häraf blef dock ej någon verklighet, förrän efter att Karl
XI år 1686 donerat den aflidne kanslerns genom reduktionen till
kronan hemfallna bibliotek; den tvingande nödvändigheten framdref nu
en skyndsam lösning af byggnadsfrågan. Tack vare Karl XI:s
frikostighet sattes universitetet i stånd att med jämförelsevis liten
egen uppoffring skaffa ett tillfredsställande hem för sina växande
bokskatter.3 Enligt nya, troligen af Rudbeck uppgjorda ritningar
förhöjdes Gustaviani öfre våning omkring fyra alnar och i
deu-samma inreddes två stora salar, en mot norr och en mot söder,
samt mellan dem ett mot domkyrkan beläget lägre rum som
kallades galleriet, och jämsides med detta ett förmak ofta benämdt långa
gången. Arbetet tog sin början 1687, södra salen stod färdig 1691,
den norra två år senare. Vid en jämförelse med den gamla trånga,
mörka och fuktiga lokalen tedde sig den nya nästan furstligt.
Hvardera af de höga väl belysta boksalarna var 36 alnar lång och 16
alnar bred, med väggarna fuliklädda af böcker i prydliga hyllor,
som skildes af poster smyckade med gipskapitäler; anstrykningen å
hyllorna var grön, likaså klädet så väl å fönsterbräderna som å de
pulpeter, som stodo midt på golfvet för inrymmande af atlasband
m. m. Det mellan salarne liggande 24 alnar långa galleriet
inneslöt handskrifterna, kartor och glober,
matematiskt-fysiskt-astro-nomiska instrumenter och de naturhistoriska samlingarna; biblioteket
var nämligen ännu universitetets enda museum. Porträtter af kanslerer,
prokanslerer, professorer och andra lärda män voro uppsatta i
galleriet och till någon del äfven i boksalarna; öfver ingången till södra
salen uppsattes senare den dyrbara bröstbild i marmor af Karl XI,
som för bibliotekets medel anskaffades, öfver den norra en byst af
Olof Rudbeck till minne af hans förtjänster om den nya bostaden.
1 Bref af O. R. s. 173. I bref till kanslern 1G85 (anf. st. s. 246) säger
K., att *69 alnars mur är uppmurad t till 17 alnar alt öfver de öfre fönstren»,
att 5,165 dal. kppt. härför användts och att kostnadsförslaget går till 11,605.
2 Kanslern t. kons. 27 juli 1681 och Rudbeck till kanslern 17 sept. s.
å (R. ark.) samt kons. prot. 27 juli 1681. Om någon plan att förhöja
Gustaviani öfvervåning talas dock ej nu.
3 Om byggnadskostnaden se Afd. 1 s. 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
