Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
kunde hängifva sig åt studiet af de samlingar som hvilade under
hans vård.
Konstitutionernas föreskrifter rörande förvaltningen voro ej
vidlyftiga. Bibliotekarien skulle vaka öfver, att biblioteket försågs
med nyttiga böcker, kartor och instrumenter, hålla samlingarna i
god ordning och upprätta icke blott en generalkatalog, utan äfven
fakultetsvis efter vetenskaperna uppställda realkataloger. Blott två
dagar i veckan, onsdagar och lördagar, skulle biblioteket hållas
öppet från kl. 1. till 4, studenter iigde endast läsa på stället, och
låntagare skulle vid bekommandet af en bok angifva dagen för
återlämnandet samt därest de önskade förlängning uppvisa boken. Med
iakttagandet af dessa föreskrifter och öfverhufvud med ordningen
inom biblioteket har det länge säkerligen varit klent bestiildt, redan
1659 klagade Loccenius, att de besökande, särskildt studenterna,
trängde sig in i boksamlingen ocli själfva nedtogo böcker; förbudet
mot lån till studenter iakttogs icke och förde till förluster.
Kontrollen öfven utlåningen blef så godt som illusorisk, då
professorerna funno det bekvämare att behålla böckerna så länge som
möjligt. Här gick Olof Rudbeck i spetsen för själfsvåldet, och jag liar
förut tecknat huru Schutz sökte göra en ända på dessa långlån;1
de farliga följderna visade sig ock, då vid branden 1702 en bel
mängd af bibliotekets böcker gingo förlorade nere i Rudbecks
bostad. Bibliotekarierna själfva gjorde sig skyldiga till försummelse
i detta afseende; när fyra år efter Norrmanni död hans böcker
skulle försäljas, befanns det att i bokkatalogen voro upptagna
böcker och handskrifter, som stammade från donationen 1693 af det
Rålambska biblioteket.2 Norrmannus hade dock själf ådagalagt ett
visst ordningssinne genom att föreslå, att man till förekommande
af förluster och onödig slitning af böckerna skulle införa en
låne-afgift, hvilken åtgärd också borde befordra läsningen på stället.
Han framkom ock med den tanken, att biblioteket borde få ett
särskildt reglemente, ocli vågade till och med föreslå, att de gamla
kolligatbanden skulle styckas, för att hvarje skrift skulle kunna
komma på sin plats; hans nyheter föllo dock ej konsistoriet på
läppen. Däremot anslöt det sig till hans och Svedbergs förslag,
att man skulle till biblioteket öfverflytta domkapitlets samling af
gamla böcker som stod och multnade i domkyrkan;3 tyvärr blef
saken ej verkställd förrän nära 100 år senare (1789), med den
påföljd att säkerligen många paleotyper gingo förlorade. Några klago-
1 Afd. 1 s. 211.
3 Benzelii memorial 7 maj 1707 (Bibi. arkiv, A. 7).
3 Ivons. prot. 3 sept. 1098 ocli 1 maj 1G9!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
