Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
digställde de senare, och dessa kataloger användes sedan, intill dess
bibliotekarien B. Frondin kring midten af 1700-talet lät utarbeta
nya. Stämpling af böckerna för att utmärka dem som bibliotekets
egendom, ifrågasatt redan på Schütz tid, blef först införd af
Benzelius: däremot synes man icke ännu hafva funnit behöfligt att
anbringa signa i böckerna och anteckna dessa signa i katalogerna,
för att lätta framtagandet och uppsättandet af böckerna samt
betrygga ordningen.
Hvad storleken angår torde antalet arbeten (icke volymtalet
som naturligen var större) i Gustaf Adolfs donationer hafva stigit
till öfver 8,000, förutom circa 1,000 handskrifter. Tillväxten under
följande tiden var ej betydande, då man var hänvisad till det
obetydliga årsanslaget af 200 dal. smt; inköpet under de sextio åren
1641—1702 representerade också ej mera än 1,942 arbeten. Om
samlingen ändock kunnat växa så, att den vid sekelskiftet
beräknades af den med densamma så förtrogne J. Eenberg att uppgå till
30,000 volymer, en siffra som gaf den en viss rangställning bland
samtidens stora bibliotek,1 berodde detta egentligen på de två stora
boksamlingar som genom Karl XI:s frikostighet iuförlifvades med
densamma. De la Gardies stora bibliotek, samladt af en fin
kännare som ej såg på kostnaden, och innehållande 4,700 tryckta
arbeten och några handskrifter (de flesta och bästa sådana gingo till
antikvitetskollegiet), gaf en värdefull tillökning åt de humanistiska
grupperna, ej minst den modernare litteraturen. Doneradt 1686
uppsattes det först 1693, då Gustaviani ombyggnad var afslutad.
Sistnämda år hitfördes det af Karl XI inköpta bibliotek, som
kungliga rådet friherre Claes Rålamb, en man af mindre vanlig lärdom,
hopsamlat; det innehöll 2,900 arbeten och åtskilliga handskrifter,
däribland ärkebiskop Abrahami Angermanni intressanta
visitations-bok från 1596, katalogen öfver jesuiterkollegiets bibliotek i Posen
ra. ra. Samtidigt härmed hade ock bibliotekets inköpsmedel
betydligt ökats genom förenämda kungliga bref af 2 juli 1692, sora
föreskref att viel utnämning skulle hvarje professor erlägga 4 rdr, och
hvarje adjunkt, sekreterare samt språkmästare 2, hvarje
nyinskrif-ven student 1 rdr (adelsman dock D/s samt grefve eller friherre 2),
promoti i de tre högre fakulteterna skulle betala 4 rdr hvar, i den
filosofiska 2. Härigenom tredubblades inkomsterna i ett slag.
Bokinköpen, som för de fyratio åren 1649—88 utgjort 1,233 arbeten
eller 31 om året, stego ock för elfvaårsperioden 1692—1702 till 578
eller 52 per år, och under Benzelii 21-åriga regemente till 3,331
1 Om storleken se min Biljl:s hist. s. 515—58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
