Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
en början till en botanisk trädgård. Denna utvidgades ytterligare
1660, då Rudbeck köpte en angränsande tomt af en borgare, Erik
Olofsson, hvilken ban 2 år senare, den 14 januari 1662, donerade
till universitetet. Detta vackra exempel manade till efterföljd.
Universitetet inköpte den 2S mars samma år en granntomt af Claes
Edenberg och Upsala stad skänkte samma år d. 6 december fyra
små tomter längs Svartbäcksgatan; äfven den Humeriska tomten
öfvergick i universitetets ägo, då dennes änka, Anna Lohrman, den
26 juni 1669 gäldade sin mans skuld till universitetet genom att i
vederlag öfverlåta denna tomt.1 Den genom dessa sammanslagningar
bildade akademiska trädgården omfattade dock ej fullt samma areal
som i våra dagar, ty den Rudbeckska trädgården ökades i Linnés
tid genom inköp af den bakom åt nordost liggande trädgården, som
Rudbeck ärft efter sin svärmor.2 Rudbecks första försök hade
tillvunnit sig en sådan uppmärksamhet, att Karl X i nya staten af
1655 anslog 150 dal. smt till liortus samt gjorde Rudbeck själf till
medicine adjunkt samma år och e. o. professor 1658. Anslaget var
ej större än att det jämt räckte till aflöning åt den
trädgårdsmästare som Rudbeck sedan anställde, för hvars räkning det ock
sedermera utgick bela tiden; allt annat såsom inköp af frön och
växter, arbete och underhåll måste Rudbeck bestrida af egna medel.
Dessa uppoffringar voro ej obetydliga. Redan då han 1662
öfverlämnade trädgården till universitetet, skulle de enligt hans uppgift
1 Jag kan ej till full evidens bevisa de olika tomternas läge, men jag
tror att jag icke misstager mig i följande uppgift. Längs Svartbäcksgatan
lågo de fyra tomter, som staden skänkte 1662, åt hvilkas ägare universi
tetet bekostade flyttning (Bref af O. R. s. 54, 216 och 242); innanför dessa
Humeri tomt med den smalare tvärsidan åt Linnégatan, längdsidan
parallell med de fyra föregående, innanför Humeri följde E. Olofssons tomt af
ungefär samma form och innerst borgmästarinnan Lohrmans (O. Rudbecks
svärmors) tomt, som först Linné tillköpte. Edenbergs tomt låg i nordväst om
de tre första med smalsidan åt Svartbäcksgatan och sträckande sig genom
kvarterets inre upp till Lohrmanska tomten (jfr om allt detta O. Rudbecks
gåfvobref till universitetet 14 jan. 1662 med arealuppgift, tryckt i Urkunder
rör. donationer etc. 1902 s. 243, Edenbergs salubref 28 mars 1662 utan
areal-uppgift, stadens gåfvobref 6 dec. 1662 med arealuppgift och Anna Lohrmans
(Humeri änka) salubref 26 juni 1669 med arealuppgift, de tre sista original
i kons. arkiv, archivum minus). — Trädgårdens ägofigur befanns vid
uppmätning 1722 (bland kons. acta) bestå af 1451/-’ aln åt gränden (Linnégatan),
1261/* aln å motsvarande långsida (inuti kvarteret) och af en tvärsida å
141 V1 aln åt Rudbeckarnes trädgård (d. v. s. Lohrmanska tomten); längden
å andra tvärsidan längs Svartbäcksgatan angifves icke.
2 Se Linnés Hortus Upsaliensis 1745 med tillhörande kartor, hvars
mått kunna jämföras med dein å Upsalakartan af 1670 för att bestämma
tillväxtens storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
