Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
i gåfvobrefvet af 14 januari hafva stigit till 3,950 dal. kppt, och
under den följande tiden intill juli 1670 skall han hafva påkostat
ytterligare 5,110 daler.1 Sannolikt har han sålunda under de första
sexton första åren fått taga ur egen pung nära nog lika mycket,
som universitetet så väl genom ofvannämda årsanslag som genom
tillfälliga bidrag gifvit i understöd. Därförutan skulle det icke varit
honom möjligt att grundlägga ocli underhålla en så pass kostsam
inrättning.
Inom trenne år hade han uppfört tvenne större snedt emot
hvarandra ställda växthus och i deras sammanlöpande vinkel ett
särskildt s. k. fröhus, försedt med sinnrika af honom själf
konstruerade uppvärmningsugnar för att befordra tidig groning af de växter
som skulle utplanteras;2 vid uppförandet hade han själf enligt sin
vana varit arkitekt och byggmästare in i minsta detalj. I trädgården
som var uppdelad i fyra olika partier, för medicinalväxter, svenska
florans representanter, köksväxter och prydnadsväxter funnos redan
1658 odlade 1,052 olika arter, som mail kan se af hans samma år
utgifna "Catalogus plantarum" etc. Hans märkliga skapelse väckte
stort uppseende både hemma ocb ute och det med rätta, särskildt
var det ingen lätt sak att i vårt klimat uppdrifva och för
vinterkylan skydda söderns ömtåliga plantor. Loford hördes från alla
håll, intet torde väga tyngre än det som gafs af hans store rival i
de anatomiska upptäckterna, dansken Thomas Bartholinus, som
oförställdt uttalade sin beundran.3 Betydelsen af att äga en
akademisk trädgård låg enligt Rudbecks tanke däri, att man ej längre
behöfde i samma omfattning som förr inköpa till apoteket
medici-nalia frän utlandet, hvilka ofta ej voro annat än "afskrap, torra
eller mögliga stjälkar" samt att medicinae studiosi fingo med egna
ögon se hvad de annars måste lara ensamt ur böcker. Det var ej
minst för trädgårdens skull som han 1662 anlade sin förut omtalade
vattenledning genom staden, hvilken besparade trädgården en dryg
utgift så länge den var i stånd: sannolikt var den 1676 förfallen.
Trädgårdens största blomstring inföll också troligen på 1660-talet.
Han kunde då ännu gifva den en stor del af sin tid, och genom
1 Gåfvobrefvet af 1662 och Bref af O. B. s. 54 och 217. Uppgiften il
senare stället, att universitetet allt som allt bidragit blott med 10,770 dal.
kppt är bevisligen oriktig.
1 Schefferi Upsalia s. 272. Senare (1685) omtalar Rudbeck fyra hus,
pome-ranshuset, fröhuset, bulboshuset och »glashuset på andra gården" (Bref af
O. R- s. 215). Jfr tab. 33, fig. 125 i Atlantikans planschband. I Rudbecks
otryckta och odat. (1670) redogörelse för sina uppoffringar (R. ark.) omtalas
»det långa 64 alnar huset för de indianske växter».
3 Svederus anf. st. s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
