Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Stall- ocli exercitieby ggnaden ined där inrymda
institutioner bar under tidehvarfvet varit utsatt för skiftande öden.
Byggnaden hvilade på de gamla murarna af ärkebiskoparnes forna
medeltidsborg, hvars östra parti Gustaf Adolf 1626 låtit reparera och på
hvars norra länga hau uppfört ett kungligt stall af sten.1 Kristina
skänkte byggnaden och tomten till universitetet 1648 och beslöt
låta där uppföra ett verkligt universitetspalats, som dock af brist
på medel ej kom till utförande; man bom ej längre än till
framskaffande af en ofantlig massa materialier. När så De la Gardie
och Rudbeck började hvälfva planer på att förse universitetet med
exercitieinstitutioner, föllo deras tankar helt naturligt på att för
ändamålet använda detta halffärdiga huskomplex, hvars gamla fasta
grundvalar borde göra en nybyggnad jämförelsevis billig. Rudbeck
uppkastade först en storartad plan, enligt hvilken den nya
byggnaden skulle inrymma icke blott exercitieinstitutioner, utan ock
auditorier, bibliotek och observatorium; ban tilltrodde sig ändock
att kunna uppföra en sådan byggnad för 40,000 dal. kppt eller en
tiondel af hvad Kristina beräknat för sitt palats.2 Summan var dock
afskräckande i betraktande af universitetets begränsade tillgångar,
och han måste omarbeta sitt förslag två till tre gånger samt
lyckades slutligen nedbringa kalkylen till 18,013 dal. kppt, hvilken
summa vid utförandet tack vare hans skicklighet, oegennytta och
egna uppoffringar ytterligare reducerades till 11,109; universitetet
hade häraf blott utlagt 2,499, kronan åter 7,000 och Rudbeck själf
släppt till 1,610.3 Ritningarna och kostnadsförslagen hade Rudbeck
färdiga redan på hösten 1662 och han grep sig väl an med
utförandet, så fort regeringen i februari följande år fattat beslut om
exercitieinstitutionernas inrättande, 1664 var arbetet i det närmaste
slutfördt.1 Begagnande sig af murarna i Gustaf Adolfs byggnader
1 Schefferi Upsalia s. 282.
- Bref af O. R. s. 2(!0 (0 april 1685). Något tidigare, då han för
exer-citierna tänkte sig ett än rikare doteradt. Collegium illustre, beräknade
han kostnaden till 50,000 dal., hvaraf universitetet skulle betala 20,000,
kronan 30,000 (Odat. förslag, säkerligen af 1662, i R. ark ).
3 Bref af O. R. s. 260 och 243. De 3,000 dal. smt, som K. Maj:t gaf
till akademiens byggnader (kons. prot. 28 febr. 1665) voro väl ämnade för
stallet. De två olika afbildningar af det tilltänkta palatset, som finnas i
Atlantikans planschband, återspegla väl planen i dess olika skeden.
4 1664 27 sept. skrifver kanslern t. Rudbeck att besiktiga stallet, så
att ridandet och andra exercitia måtte redan denna höst kunna inrättas.
R. svarar i odat. bref. att stallet skall i öfvermorgon begynna repareras
till tak och fönster, hvilket väl drager en 14 dagar, beridarehuset skall då
ock vara klart (R. ark.) Midtelpartiet var väl då ock färdigt eller blef det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
