Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
låten härined, därför att dels kyrkklockaren innehade nyckeln dels
platsen icke ansågs trygg för eldfara, hvadan man funderade på att
använda en kyrkans pelare för ändamålet; det senare har väl
knappast skett, men ännu 1702 förvarades dessa handlingar i domkyrkan
och undgingo dock branden.1 Arkivets öfriga delar förvarades i
konsistoriet och torde 1076 fått ett eget förvaringsrum i den
bredvid sessionsrummet liggande kammaren. Ar 1675 den 15 juli
påminte nämligen rektor konsistoriet om, att det så många gånger
beslutit att till arkiv taga denna kammare, som spisinästaren nu
innehade: konsistoriets skrifter och dokumenter lågo ju i confusion
"för den trängsel här i skåpet är". Som kommunitetet stängdes
med våren 1676, togs väl kammaren då i besittning, hvilket
bekräftas däraf, att J. Arrhenius, som detta år öfvertog
sekreterareplatsen, berättar, att papperna då lågo "lik en hövålm på konsistorii
kammargolf". Dä konsistoriet 1692 flyttades från Gustavianum till
gamla bibliotekshuset, följde naturligen arkivet med, om ock ej
genast.2
Vården om arkivet var fortfarande ej den bästa, härför buro
naturligen sekreterarne i första hand ansvaret, men ej mindre
rektorerna, som skulle öfvervakat sina underlydande och alltid bort
draga vederbörlig försorg om bevarandet af de handlingar som
tillkommit under deras rektorat. Handlingar utlåntes utan att sedan
återställas, och kontrollen öfver arkivet var omöjlig, så länge detta
ej var ordnadt, registreradt och för hvarje ny sekreterare noga
in-venteradt. I konsistoriesessionen 3 dec. 1673 kunde rektor fråga,
om det ej vore nödigt att ett registratur gjordes öfver akademiens
handlingar; det sattes då äfven i fråga, om ej de som uttogo
aktstycken ur arkivet borde därå aflämna en revers, detta särskildt
med anledning af att Olof Rudbeck befunnits hafva i sin ägo
åtskilliga af universitetets både kartor och andra publika dokumenter.
Den sistnämde vägrade dock vid olika tillfällen att utlämna hvad
ban innehade, så 1675 papperen i processerna mot räntmästaren
Chru-zelius och hofrådet Behm, samt 1685 räntmästar Verelii kladdar och
åtskilliga domar rörande universitetets egendom, hvilka han
öfver-kommit i Verelii dödsbo.3 Det hjälpte icke att konsistoriet den 21
jan. 1685 beslöt, att handlingarna skulle endast få studeras i arkivet,
kvrkans papper, efter ärkebiskopen en tid hade nyckeln (kons. prot. 30
aug. 1671 och 13 aug. 1673).
1 Kons. prot. 19 juni och 7 juli 1680; Eenberg s. 45.
- 1694 12 sept. biföll kons:t sekreterarens förslag att inreda ruin för
dokumenterna i kons:s nya kammare.
8 Kons. prot. 13 dec. 1675 och 2 sept. 1685.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
