Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37-1
gen af sin stat, hade ju efter ett år indragits. Resultatet af 1655
års affärer var ej heller lysande, i det professorerna ej fingo ut sina
fulla löner och skulderna växte från 2,296 till 3,950 daler. Men
ställningen ljusnade snart, med 1657 begynte spannmålsprisen att
stiga, och samma år blef man ju af med de fyra ordinarie
professorer öfver stat som tyngt på utgifterna. Vinsten på
spannmåls-försäljningen, som 1655 blott varit 4,681 dal. smt, steg småningom
och nådde 1660 och 1661 upp till öfver 10,000, hvadan ock
öfverskott uppstod hvarje år, under det skulderna nedarbetats vid slutet
af 1661 till 626 daler. Allt tycktes utlofva en god och tryggad
framtid för universitetets finanser om de fingo vara i fred. Men till
all olycka var kanslern De la Gardie en klen hushållare och van
att lefva stort, och än farligare var att den geniale Olof Rudbeck
nu förvärfvat hans oinskränkta förtroende. För bägge tycktes
räntkammaren vara en guldgrufva, ur hvilken man kunde ösa med fulla
händer för att utveckla universitetet i alla riktningar, och när
Rudbeck blifvit rektor 1661 fick han fria händer att utföra sina idéer.
Under det kanslern betungade universitetet med e. o. professorer,
lade bägge i förening på detsamma bördan af den dyrbara
exerci-tiestat som 1663 inrättades, och Rudbeck nedlade betydande summor
på olika byggnadsföretag, hvarjämte det 1662 inrättade
kommuni-tetet slukade större belopp än som från början beräknats.1 Det
sang-vi niska lynnet hos Rudbeck och det lätta sinnet hos kanslern
inrymde ingen tanke på, att framtiden kunde bli en annan, så mycket
mindre som trots de stegrade utgifterna räkenskapen för 1663, som
ingått med 4,791 i behållning, utgick med en ytterligare stegrad
behållning af 10,319, och äfven följande år likaså företedde en
behållning af öfver 10.000. Utan tvekan gingo de därföre på och
hade 1666 lyckats komma upp till en utgift af öfver 35,000 dal.
eller 36 °/o högre än Karl X:s stat. Då brast plötsligen den
glänsande bubblan. Spannmålsprisen föllo hasteligen och därmed äfven
universitetets inkomster, förgäfves tillgrepos för 1667 de mest
heroiska medel, såsom inställande af alla byggnadsarbeten och en reduktion
af extra och exercitiestaterna från 11,978 till 4,900 daler, hvarigenom
man kom ned till en totalsumma af 25,481 daler eller ungefar samma
siffra som den fastställda staten; äfven denna utgift kunde ej
bestridas utan en antiecipation af 2,688 å följande årets inkomst.
Ställningen blef allt sämre, och Rudbeck måste två år senare för sig
själf vidgå, att ställningen var halft förtviflad; förbittringen hos pro-
1 Om byggnaderna se Afd. 1- s. 63—67 och 110, om kommunitetet se s.
83 och 1-29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
