Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
tidehvarfvet. År 1667 den 23 febr. medgaf K. Maj:t universitetet1
att inlösa 200 tunnland af den kronoåker som var donerad till
staden, dock mot villkor att för framtiden erlägga vederbörlig afrad
till staden:2 tillika föreskref K. Maj:t, att ingen ogift professor eller
adjunkt finge innehafva åker, att gift professor skulle njuta 3
tunnland och änka med barn 4 till 5, som barnen efter hennes död
ägde behålla, döttrarna så länge de voro oförsörjda, sönerna till sitt
20 år, därest de studerade och icke hade stipendium eller annan
hjälp. Det gick långsamt med inlösningen, och det var, som vi
sett, egentligen J. Arrhenius som 20 år senare genomförde saken.
Yidare tillkommo 1685 de hemman, som Karl XI donerade till
exer-citiernas återupprättande, och några som Arrhenius inköpte för
besparade medel.3 I Kristinas tid hade universitetet gått miste om
åtskilliga hemman, genom att regeringen förlänat dem till enskilda,
däribland äfven professorer;4 något sådant inträffade dock ej i detta
tidehvarf. Likaså lyckades man nu genom ihärdiga ansträngningar
att i det närmaste undgå de godsbyten med adliga magnater, som
i förra tider visat sig vara så förlustbringande, utom vid två
tillfällen, det ena då Karl X som vi sett så godt som ålade
universitetet att byta med Björnclou, det andra då De la Gardie tillbytte
sig akademihemman, som lågo nära hans slott Venngarn.5 En
större fara låg i att myndigheterna i Karl XI:s tid, med konungen
själf i spetsen, tillägnade sig den uppfattningen, att universitetets
hemman voro af krononatur, hvilket sedan gaf Karl XII anledning
att utfärda förordningen om deras skatteköpande, en åtgärd som var
nära att beröfva universitetet dess jordegendom.
1 Upsala stads privilegier utg. af C. M. Kjellberg 1907, s. 134.
■ Genom K. Maj:s bref af den 15 dec. 1699 medgafs universitetet, att
lösa afraden efter 10 dal. kppt tunnan. Med afradens inbetalning tyckes
ej gått ordentligt, ty samma år den 17 juni erinrade rektor, att 3,116 dal.
kppt ännu stodo inne som stadens fordran. Rudbeck anmärkte dock
biir-vid, att ägorna ej voro rätt uppmätta, de tycktes, tillade han skämtsamt,
»hafva fått månans natur att taga af och till».
3 Se Afd. 1, s. 248 och 250. De af kronan skänkta hemmanen
uppräknas i kammarkollegiets bref den 27 januari 1685 (orig. i kons. arkiv).
De hemman Arrhenius köpte voro Sunnersta prebendehemman, som
bort-slarfvats af universitetet, och frälsehemmanet Majbro (Arrhenius s. 81).
4 Se Reduktionskollegiets betänkande 25 fehr. 1667 (orig. i kons. arkiv;.
0 Verelius hade varit mot bytet, som dock, sedan Rudbeck jämkat på
det, genomfördes (kons. prot. 4 febr. ocb 6 maj 1663). Efter De la
Gardies död återbegärde konsistoriet sina hemman, och kungen gaf först sitt
samtycke, men ändrade sig sedan, eftersom Venngarn kommit under
kronan och torpen försetts med nya innehafvare, hvarjämte lian ansåg, att
universitetet icke förlorat på bytet (kons. t. kanslern i juni 1688, K. Maj:t
t. kanslern 20 juli och t. landshöfd. 23 okt. 1688).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
