- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
385

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

385

De prebendebemman, som ofta omtalas och sora böra väl skiljas
från de prebendepastorat, som teologie professorerna och stundom
äfven prästvigda filosofie professorer innehade,1 utgjorde en
förbättring i lönen för öfriga professorer. Redan tidigt hade dock
dylika hemman börjat stanna i änkornas bänder, äfvensom anslås
åt öfriga tjänstemän såsom sekreterare och bokhållare, stundom åt
någon fogde, och det befanns ofta svårt, just med anledning af att
så många änkor disponerade dylika, att kunna anskaffa åt
nyut-nätnda professorer ett prebendebemman. För oordningen hade
man sig själf på visst sätt att skylla, i clet man ej fasthöll vid att
hvarje hemman skulle bindas vid en viss professur, utan hade
beslutit att vid ledighet skulle äldre professor hafva optionsrätt.2 År
1669 voro 24 prebendeheinman utdelade, hvaraf 12 innehades af
ordinarie professorer, 1 af en e. ordinarie (Buscagrius), 2 af
bibliotekarien och räntmästaren, 4 af professorsänkor, 1 af en fogdeänka,
3 af sekreteraren, bokhållaren och en uppbördsman, 1 af
kommu-nitetet.3 Tio år senare hade änkornas antal vuxit till sju, om
ändock 12 professorer kunde samma år innehafva hemman berodde
det på, att 3 hemman gått ifrån kommunitetet, fogdeänkan och
uppbördsmannen.4 Den oordning som rådde i afseende på
hemmanen, oegentligheten af att änkor innehade dylika och slutligen
den stora olägenheten af att änkorna bragte dem i vanhäfd förde
till, att Karl XI på konsistoriets hemställan förordnade genom bref
af 12 sept. 1679, att änkornas hemman skulle indragas och dessa
förses med änkespannmål; men någon bestämmelse att hvarje
hemman skulle vara bundet vid viss plats gafs icke då, utan detta
stadgades först genom nya staten 1699, som uppräknade de 17, alla i
närheten af Upsala belägna hemman, som skulle innehafvas af de
13 professorerna i de tre lägre fakulteterna, bibliotekarien,
räntmästaren, sekreteraren och bokhållaren. Den förmån som låg i
hemmanet var icke obetydlig, ehuru den växlade ej så litet för de
olika platserna. Enligt 1699 års stat beräknades bästa hemmanet
(för juristerna) till 80 daler, det sämsta till 44, medeltalet för de
17 var något öfver 57 daler. Hemmanen voro undantagna från
rotering, hvilket ej hindrade att innehafvarne fingo under danska
kriget, om ock som det hette frivilligt, utgöra en rätt betun-

1 Se ofvan, s. 65—66.

■ Kons. prot. 4 febr. 1651.

3 Rudbecks uppgift som rektor (3 febr. 1669 (kons. arkiv, Lit. ad varios).

4 Odaterad (tydligen från 11379) förteckning i R. ark. Om oordningen
med prebendehemmanen se Arrhenii yttrande i kons:t 7 juli 1680.

Ups. Univ. Ht st. II, 2. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free