Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
inom lagsagan som akademien utsett — hotade dessa bönder då de
gjorde svårigheter, att om de icke ville foga sig i gammal sedvänja,
kunde man ju ålägga dem att forsla tionden till Piteå eller Luleå
som ock lågo inom deras lagsaga,1 men man gjorde sedan ackord
med bönderna om denna sak. Det vittnar ock godt, att
konsistoriet. af egen drift beslöt att eftergifva för 1656 den förhöjning i
utlagorna som utgått för åren 1654-—55, utan att först inhämta K.
Maj:ts goda behag. För att universitetet skulle förvärfva personlig
kännedom om böndernas tillstånd hade konstitutionerna föreskrifvit,
att rannsakning skulle anställas åtminstone hvart femte år af
inspec-tores ærarii. Som dessa voro högst besvärliga, hafva de säkerligen
ej skett så ofta,2 men vid deras förrättande tyckes man gått till
väga med verklig omsorg och intresse för bondens sak.3 Säkerligen
satt denne ganska trygg på sin torfva, och det har nog ej varit
vanligt att ban skilts från hemmanet. Karl XI i sin tid förbjöd
rent af 1687 som vi sett konsistoriet att på egen hand vidtaga
dylika åtgärder, efter akademibonden borde betraktas som kronobonde,
men reglementet af 1699 återgaf universitetet rättigheten, dock med
förbud för fogden att taga saken i egen hand, den skulle dragas
inför räntmästaren och inspectores och där med laga skäl styrkas.
Ett annat bevis pä den faderliga omvårdnad, som konsistoriet ägnade
bönderna, har man i dess ansträngningar för att åstadkomma
hemmansförmedling, där sådan syntes påkallad. Visserligen innebar
detta en nedsättning i bondens räntor till universitetet, men man
tog naturligen hellre en mindre och tryggare inkomst än utsatte
hemmanet för att läggas öde. Man beklagade sig i synnerhet öfver,
att vid indelningsverkets införande akademihemmanen kommit att
lida, i det de icke såsom kronohemmanen förmedlats till örestalet
och därför betungades dubbelt mot kronohemmanen vid utgörandet
af kontribntioner och prestationer i krigstider.1 Karl XI beviljade
ock den 13 aug. 1690 universitetets begäran, att den nya skatt-
1 Kons. prot. 15 dec. 1655.
- Rudbeck uppgifver 1670 (Bref af O. R. s. 62), att såvidt ban visste
liade rannsakningar skett »1630 vid pass ocli 1656 vid pass» och »nu förra
året». Kanslern har 0 okt.. 1675 bekrilftat ett förslag, att inspectores skulle
rannsaka hvart år en femtedel af godsen. Detta har ej alltid iakttagits, ty
1676 på hösten anmäler Columbus, att han ej gjort någon rannsakning,
emedan hans kollega varit hindrad. 1679 rannsakades alla godsen på 8
dagar, då hvar professor tog ett rättarlag (Bref af O. B. s. 173), 1695 hölls
ock en rannsakning (Aurivillii uppgift i föreläsn.-redogörelsen).
3 Se en hop originalrannsakningår för 1655 i Ups. Bibi. U. 61.
4 Se särskildt kons. prot. 16 juni 1713, kons. t. kamm.-koll. 5 nov. 1717
och dess bref t. kammarrådet J. Lagermark 26 maj 1719 (kons. arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
