Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
kuratorernas inlämnade uppgifter antalet studiosi var S49, men 168S
tyckes antalet hafva stigit betydligt, ty då angifves det till 1,066
däraf 58 adelsmän.1 Åtta år senare möter en vida lägre siffra, i
det rektor den 13 maj 1696 oinförmäler för den i konsistoriet
närvarande kanslern, att antalet studiosi steg ungefär till 700; siffran
förefaller väl låg jämförd med den approximativa beräkning, som
J. Eenberg, hvars uppgifter i allmänhet äro tillförlitliga, gör blott
7 år senare i sin Upsalabeskrifning, ty han räknar där antalet till
vid pass 1,046. Denna uppgift är den sista jag funnit. Antalet
närvarande förefaller onekligen väl litet i jämförelse med antalet
inskrifna, då man tyckes hafva rätt att antaga det studenten legat
vid universitetet i minst 5 år,2 men flera orsaker kunna hafva
samverkat till, att de officiella uppgifterna understigit det verkliga
antalet af närvarande; de bärstamma nämligen sannolikt från
nations-kuratorerna, ocb handlingarna visa, dels att många som inskrifvits
vid universitetet undandragit sig att ingå i nationerna oftast för
kostnadens skull, dels att minderåriga, som jämte sin informator
ställts under någon professors enskilda uppsikt, ehuru inskrifna vid
universitetet, ej inskrifvits i nation.
Detta missbruk att minderåriga inskrefvos, hvarpå man redan i
förra tidehvarfvet haft exempel, florerade fortfarande.3 Det berodde
ej minst därpå, att adeln var för stolt att sätta sina barn i de
tariliga offentliga skolorna på samma bänk som de lägre klassernas
ungdom fick nöta, och i stället sände dem redan vid späda år jämte
deras informator till universitetet, där de inackorderades hos
professorerna. 1670 påstod Rudbeck, att "en oändelig hop småbarn
droge till acaclemien", innan de kunde deltaga i undervisningen,4
och sju år senare höjde Verelius i konsistoriet i kanslerns närvaro
(12 mars 1677) den klagan, att universitetet "blifver liksom en
barnaskola". Felet låg ej ensamt hos slappa och kortsynta föräldrar,
utan äfven till ej ringa del bos skolorna, som släppte ifrån sig
omogna djäknar, ocb det hvilade slutligen äfven i icke ringa grad
på vederbörande akademiska myndigbeters egna skuldror, som tilläto
inskrifning ej blott af dylika från skolorna dimitterade omogna
alumuer, utan äfven af sådana som antingen själfva i förtid lämnat
1 Uppgiften för 1688 HT. finns i R. ark.
2 Af kons. prot. 15 okt. 1662 synes, att teologerna ansågo en femårig
studietid vara ett minimum. I Tyskland räknade man en fyraårig (Tholuck,
Vorgesch. d. Rationalismus, 1: 2, s. 2).
:l Bland 21 upplänningar som inskrefvos 1671, voro 11 så unga, att de
ej fingo aflägga studenteden (Lewenhaupt, Uplands nation, s. 36).
4 Bref af O. R. s. 90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
