- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
399

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

399

val bland landsmännen, hände det att samme professor, om ban var
populär, kunde få inspektorat öfver ända till fyra nationer, såsom
Svedberg och Lundius; de uteslutna voro naturligen högeligen
missnöjda.1 Teologerna gjorde dock anspråk på, att inspektoratet öfver
ärkestiftets nationer skulle vara ett deras privilegium,2 tydligen
därför att flertalet präster kommo från dessa; anspråket har dock att
döma af inspektorsraden icke vunnit godkännande. Slutligen bör
tilläggas, att nationerna tidigt lagstiftat för sig själfva genom
uppsättande af egna stadgar, delvis redan innan de år 1663 blifvit af
myndigheterna erkända.3

Nationernas antal ökades småningom. År 1663 då inspectores
första gången tillsattes voro de femton,1 ur dessa femton utbröto
sig småningom flera. Gestrikarne skilde sig tidigt från Helsingarne;
Ostrobotnienses och Västrobotnienses blefvo snart två särskilda
nationer, åtskilda från Angermanni; Göteborgarne bildade, troligen
kort efter att Göteborgs superintendentia 1665 upphöjts till
biskopsstift, en egen nation; 1673 fingo Sydfinnarne (Aboenses) rätt att
skilja sig’från Ostrobotnienses ;n kring 1680 bildade Gotländingarna
egen nation; 1684 uppstod den kareliskt-ingermanländska eller
Viborgska nationen0 och 1686 27 januari tillätos Jämti och Medelpadi
att utbryta sig från Angermanni. Omkring 1700 borde således 22
nationer hafva funnits.7 Nationernas inbördes ställning i afseende
på antalet var då en helt annan än nu. Samfärdsmedlens
outvecklade skick och tidens fattigdom gjorde, att de närmast till Upsala
belägna landskapen hade vida lättare än de aflägsnare att befolka

1 Palmberg, Smål. nat. bist. s. 24; H. Tottie.-l. s. 202—203 och kons.

prot. 8 och 30 juni 1719.

3 Sè ofvan s. 186.

Smålands nation 1645, Värmlands mellan 161,s—1660. Fjerdhundra
165!) etc.

’ De uppräknas i Afd. 1, s. 85 not. 1.

5 Kons prot. 22 nov- 1673. Ar 1663 bildade Fennones en nation med
Livones, Gotlandi et Germani, alla representanter för transbaltiska
landskap, under det Ostrobotnienses räknades till det egentliga Sverige-

" Namnet växlar. 1684 13 aug. beviljar man Ingermanlänningarne
att få bilda egen nation, skild från Finnarne, efter de hade egen biskop.
1694 14 nov. och 1714 omtalas natio Viburgensis. Att Carelienses ot
lngermanni i prot. 18 okt. 1705 äro samma nation som Viborgs i prot. 14
nov. 1694, synes däraf, att Goeding d. 18 okt. 1705 säges lämna
inspektoratet öfver de förra, men det var just Viborgs som ban 1694 möttagit.

; Rhyzelius uppger i bref 1710 t. L. Forsselius (Ups. bibi., U. 45), att
23 nationer då funnos, han anger ej namnen, så att nian kan icke
kontrollera honom. Möjligen hafva Scanensos då bildat en nation, eller snarare
Nericii skilt sig från Sudermanni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free