Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
hvilkas leder flertalet af studenter rekryterades. Och om i alla
tider varmblodiga och lifslustiga unga studenter, som nyss sluppit
lös från skolans tvång och, utan känning af familjebanden, smaka
för första gången på den akademiska friheten, lätteligen förts till
åtskilligt af själfsvåld och oordningar, var detta särskildt fallet nu,
dä all ungdom gick väpnad och i borgerskapet såg idel brackor
samt i den akademiska vakten sina naturliga fiender, under det de
akademiska myndigheternas faderliga auktoritet ej skattades
synnerligen högt. Det ungdomliga modet öfvergår under sådana
förhållanden lätt till öfvermod, och man tror att i näfven sitter en osviklig
ultima ratio. Tidens annaler öfverflöda därför af prof på
studenternas våldsamheter. Då jag nu går att gifva en kort öfversikt af
tidens seder sådana de framträda i studentvärlden, önskar jag dock
på förhand erinra, att de akademiska protokollen, som naturligt är,
egentligen blott hafva att förtälja om ungdomens odygder; om
arbetet i det tysta och dess frukter finns där intet, och dock veta vi,
att af den våldsamma ungdom, om hvars alla upptåg och öfverdåd
handlingarna så frikostigt gifva upplysning, danades de män som
sedan troget och med framgång tjänade sitt land på de mest skilda
lefnadsbanor, från skollärarens och prästens till krigarens och den
civila ämbetsmannens.
Det är som man väl kan tänka sig ingalunda ovanligt, att i
konsistorieprotokollen möta anklagelser mot studenter att hafva
förbrutit sig mot sjätte budet, men det är vida mera sällsynt än kanske
mången tror, och fallen synes mig ingalunda bära vittne om någon
allmännare osedlighet i den vägen. Tidens uppfattning torde ej
heller ha bedömt dylika brott så synnerligen hårdt. Rudbeck fann
ju för strängt, att konsistoriet 1676 dömt den supige depositorn
Beckius till afsättning, emedan ban efter hustruns döcl (hon var dock
biskop Staleni dotter) "krupit till sin piga" och sedan kört henne
ur huset, ehuru enligt Rudbecks uppgift det vanliga var, att en präst
som försett sig i sådant mål allenast dömdes från tjänsten för en
tid och sedan fick igen kappan.1 — Att dråp någon gång inträffat
1 Bref af O. K. s. 135. Rudbeck förtiger dock, att Beckius inlåtit sig
med pigan, medan hans hustru stod på bår (kons. prot. 15 juli 1(576); Beckii
osköna röst» har tydligen fått öfverskyla mycket. — Som ett ann^t bevis
på tidens dorn i dylika frågor kan anföras, att prof. S. Skänk, som häfdat
prof. Li th inans med en annan förlofvade dotter och måste hastoligen gifta
sig med henne, undslapp med en skrapa af kanslern och 25 rdr. till de
fattiga, och händelsen hindrade honom ej att. sedan träda in i teol. fakulteten.
— 1 Tyskland äro klagomålen öfver osedligheten vid universiteten efter
30-åriga krigets slut starka, från Jena äro beskrifningarna hårresande (Keil:
Gesch. d. Jenaischen Studentenlebens, 1858 s. 02).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
