Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
den hafva i Upsala råkat i misskredit lios de akademiska fäderna
genom åtskilligt oskick som studenterna tillåtit sig. Ty när den 24
jan. 1672 fråga uppstod i konsistoriet, om det skulle tillåtas
ungdomen att efter vanan spela å slottet i Distingen, klagades där öfver
det sätt hvarpå skådespelen uppfördes: studenterna läste sin roll illa
utantill, eller stodo och reciterade den ur papperet samt hvad värre
var inblandade stundom obscena saker. Man fann dock saken i sig
god och ville ej vägra sitt samtycke, därest styckena underkastades
censur af en professor och allt ginge tillbörligen till. Sedan
af-höres ej något på tio år om den sceniska konstens utöfning, till
dess att omkring 1682 Rudbeck ånyo tog saken om hand och med
biträde af Lagerlöf, som samma år blef professor, och åtskilliga studenter
upprättade en teater. Förmodligen apterades redan då beridarhuset
eller stallbygnadens västra flygel för ändamålet, i hvilken, som man
med säkerhet vet, en teater varit inrymd åtminstone år 1685. Där
uppfördes ock med vederbörligt tillstånd af kanslern något skådespel i
Distingen 1686. Samtidigt hade dock utsikten att förtjäna på det till
Distingen talrikt tillströmmande marknadsfolket uppväckt konkurrens,
och studentkomedianterna besvärade sig i konsistoriet 24 mars 1686
öfver, att magistraten tillåtit andra partier att bygga teater i gamla
rådstugan (nära Dombron), hvarigenom deras egen affär hotade att
gå illa och ej betäcka omkostnaderna. Konsistoriet hade
emellertid kommit till en annan uppfattning af konstens betydelse för
ungdomen, det fäste sig vid den tidsförlust som dylika sysselsättningar
medförde för studenterna och det hinder de lade för studierna, hvarför
det styrkte, att man ju förr dess hellre lade ner alltsammans. Och
när därföre studenterna något därefter (28 april 1686) förnyade sin
begäran att få spela, afslogs denna; kanslerns nyss timade död var
tillräcklig anledning i öfrigt att säga nej. Kanske var denna
vägran orsaken till att truppen samma år uppträdde i Stockholm i
Lejonkulan. Den tyckes dock hafva sedan återvändt till Upsala och
där bland annat vid något tillfälle under året 1687 uppfört Johannes
Celsii dramatiska arbete Disa, i hvilket hans broder, sedermera
professor Olof Celsius, innehade hufvudrolen.1 Konsistoriets stämning
1 Man har antagit, att stycket uppfördes i Distingen 1687, efter
handskriften (K. 146 i Ups. Bibi.) angifver att så skett och detta i närvaro af
änkedrottningen, drottningen och kronprinsen. Men häremot strider, att i
kons. prot. 12 fehr. 1687 säges, att man icke kan samtycka till studenternas
begäran att få hålla komedier i Distingen, efter fastlagen var så nära och
prinsen nyss dött (hvilket skedde 3 fehr); och när Kudbeck d. 16 fehr.
föreslår att spela en tragedi i anledning af prinsens död, afslås äfven detta.
Svårligen hafva de kungliga omedelbart efter prinsens död begifvit sig till
Upsala, än mindre hafva de öfvervarit något skådespel. Troligen har
Cellis. Univ. Ilist. II, 2 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
