- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
432

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

432

sidan af förtjänsterna och de goda egenskaperna. Särskildt vill jag
påpeka ett vackert drag hos den tidens professorer, deras stora
hjälpsamhet vid andras talande nöd. Talrika exempel kunna
anföras, jag tager ett. När Harald Vallerius som nyutniimd professor
hemsökts af eldsvåda, sammansköto hans kamrater 100 daler kppt
hvar och gåfvo dessutom ur fiscus studiosorum 600 daler samma
mynt åt hans tre söner.1 Ty värr kom hjälpen stundom sådana
tillgodo som ej förtjänte den. Det inträffade i synnerhet, när det
gällde att understödja dem som öfvergått till den lutherska
religionen och hvilka vanligen gjorde detta af ren beräkning, här hade
man dock godt exempel från ofvan och handlade ofta under
påtryckning från högre ort. Ar 1681 i nov. anlände en Frans Maria
baron von Edlingen med rekommendationsbref från kanslern, hvari
denne omförmälde, att mannen, ehuru född i Augsburg af lutherska
föräldrar, dock sedan uppfostrats af jesuiterna i Collegium
Germa-liicum i Rom, hvadan han nu borde styrkas af teologiska fakulteten
i den nya tro han sedan omfattat. Han fick också hjälp med 100
daler kppt af konsistoriet och 36 daler af kyrkans medel, men den
rekommendation till K. Maj:t ban sedan begärde blef förvägrad,
efter att teologiska fakulteten examinerat honom och funnit hans
religionskunskap vara "sämre än en bondes". Helt naturligt afvek
ban därpå ur staden, så mycket mera som ban slagit omkring sig
med föraktfulla uttalanden om K. Maj:t, riksens råd och
konsistoriet. När Hoffvenius skref till kanslern om saken, låg där nog en
dold pik åt den höge förmannen i hans ord, att von Edlingen
ämnade resa om några dagar "tyckandes sig hafva studerat ut här i
Upsala då han fick penningarna".2 Två år senare befallde K. Maj:t,
att en f. d. katolik, Mag. P. Lehman från Böhmen, skulle ha
understöd i stipendier; mannen fick hjälp både med stipendier och
bötesmedel, men arten af hans omvändelse synes däraf, att samma
dag han i domkyrkan afsvor sin villfarelse och begick Herrens
nattvard, anträffades han senare på dagen så full på gatan, att han
hvarken kunde gå eller stå.® Den Franciscus Klein f. d.
franciska-nermunk, som enligt kungligt bref af 6 okt. 1693 skulle ha
stipendium in prima classe på tre år, tyckes dock, att döma af
stipendieboken, ej hafva bekommit dylikt understöd. Som rena yrkestiggare
kan man väl betrakta den Franciscus Polanus af grekisk börd från

1 Kons. prot. 17 jan 1601.

■ Kanslern t. kons. 2 okt. 1681, kons. prot. 2 och 9 nov., Hoffvenius
t. kanslern i nov. 1681 (R. ark.) och kons. t. kanslern 15 nov.

8 K. Maj:t t. kanslern 23 juni och kanslern t. kons. 5 juli 1683, Teol.
fak. prot. 11 sept. 1683 och 15 mars 1684.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free