- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
433

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kreta, som 1688 fick 100 dlr kppt till hjälp för att utlösa sina hos
turken fångna syskon, likaså den Dionysius Abbas och Archimandrit
för ett kloster i Thessalien, åt hvilken professorerna 1705
samman-sköto 40 karoliner för utlösande af hans klosterbröder ur turkisk
träldom.1 Stort bättre förhöll det sig väl ej heller med den Justus
Manritius Jodoens Baro de Zwehl, som 1720 anmälde sig och fick
10 daler smt till hjälp, han hade dock i sin supplik förklarat, att
som hans börd ej tillät honom att tigga, hade han begifvit sig till
Sverige för att lefva på undervisning i franska, italienska, latin ocli
musik.2 Ett godt bevis på, liur van man var att äfven i oträngdt
mål tigga hos konsistoriet, är, att fäktmästar Johan Grubb kunde
år 1676 begära bröllopsbjälp, då han trädde i sitt andra gifte, och
fann saken så mycke.t rimligare som lian icke fått någon hjälp, då
ban begrof sin förra hustru. Ehuru mannen enligt Hoffvenii
uppgift ej var väl beryktad (han hade ju en gång varit afsatt från
platsen för grassation), fick han efter något motstånd 10 rdr ur
cassa studiosorum; P. Aurivillius reserverade sig dock mot att
studenternas medel användes på detta sätt, han skulle föredragit att
gifva en riksdaler för sin person.3

Det lärer väl ej förvåna någon, att i detta tidehvarf, då
korporationsandan var så stark, universitetet önskade hålla sig afstängdt
gent emot andra universitet och ogärna såg, att främlingar som det
hette här inträngdes; detta drag har som bekant öfverlefvat
kor-porationstidehvarfvet. 1697 öfverlade man i filosofiska fakulteten
om det rykte som gick, att några professorer från andra K. Maj:ts
akademier ämnade söka sig till Upsala vid någon ledighet, hvilket
man ansåg vara skadligt för bägge parterna, och man beslöt att
göra föreställningar lios kanslern. En dylik utsikt måste belt
naturligt ännu mer oroa de med torftiga löner försedda stackars
adjunkterna, som ofta fingo vänta på befordran; äfven de hänvände
sig 1699 till kanslern i samma syfte.1 Norrmannus fann dock, som
jag ofvan visat, denna uppfattning påminna väl mycket om bruket
inom handtverkerier ocli skrån.5 Denna exklusivitet sammanhängde

1 Kons. prot. 14 dec. 1688 och 6 sept. 1705. När af sammanskottslistän
1705 (kons. acta) framgår, att Esberg redan i Giessen, således för mer än
ett årtionde tillbaka, hjälpt den vördige abboten för samma ändamål, kan
man ej annat än förvånas öfver de akademiska fädernas lättrogenhet.

2 Kons. prot. 2 nov. 1720 ocli Zwehls sup]jlik (kons. acta).

3 Kons. prot. 15 och 18 nov. 1676.

4 Filos. fak. prot. 4 sept. 1697; 4 adjunkter t. kanslern 19 maj 1699
(K. ark.).

Se ofvan s. 90-

Ups. Univ. Jlist. II, 2. 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free