Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Något annat för ticlen egendomligt, som man i våra dagar ej
genast har så lätt att förstå, är den utomordentliga uppmärksamhet
som visas det adliga ståndets medlemmar och den underdåniga ton,
som gör sig gällande i all beröring med denna samhällsklass. För
den som känner tiden och därför har ögat öppet för adelns sociala
och politiska maktställning är saken belt naturlig, dessutom var
universitetet i sin helhet till sin ekonomiska välfärd i ej ringa grad
beroende af, att det kunde räkna på adelns välvilja. Många
professorers välstånd härledde sig från de adliga inackorderingarna,
studenterna behöfde adliga konditioner och de rika familjernas
understöd för sina utländska resor; och hvad betydde det slutligen icke
i detta tidehvarf viel de akademiska frågornas lösning, om de
mäktige gynnade universitetet eller icke. Vi hafva sett, huru Rudbecks
försänkningar hos de store kunde i tio år uppehålla Curionska
processens afgörande, och alla de ofördelaktiga godsbyten som ägde
rum i början hade sin förklaring däri, att man hellre underkastade
sig, än man utsatte sig för risken att uppväcka de stores ovilja.
Rudbeck uttryckte förhållandet riktigt med orden, att man borde
akta sig för de höge herrars afund. En synnerligen obehaglig
återverkan af adelns samhällsställning erfor man i den studerande
adliga ungdomens öfvermod, hvarpå vi sett mer än ett exempel. 1
och med enväldets inträde försvagades bördsinflytandet något, men
det nya ämbetsväldet som trädde vid det förras sida var föga bättre,
och universitetet måste ofta ödmjukt buga och krusa för de
mäktiga ämbetsmännen, där det ej tillika strök dem om munnen med
rätt goda dusörer.
Däremot tog man så mycket styfvare sin akademiska värdighet
i akt, då man hade att göra med det borgerliga samhället i staden,
med hvilket man ofta stod på en tyst krigsfot. Öfver den
spänning, som ständigt rådde mellan den lärda korporationen och den
niiringsidkande borgarklassen, är ej så mycket att undra.
Universitetets privilegier gåfvo det ju en särställning bland de öfriga
stads-innevånarne, hvilken gjorde det till en stat i staten; deri situation
som härigenom skapades var ej alltid för staden så behaglig,
särskildt med hänsyn till de fri- och rättigheter som tillkommo det
oroliga studentelementet. Här har man dock att besinna, som jag
förut erinrat, att utan privilegiet af egen jurisdiktion skulle
universitetet vid denna tid varit i mycket prisgifvet åt det lilla, föga
bildade och för högre kulturintressen tämligen främmande
stadssamhället. Och Upsala var den tiden både till befolkning,
förmögenhet och rörelse en typisk småstad. Tämligen opåkallad
synes i alla fall den akademiska högfärd, som universitetet emellanåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
