- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
438

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

giftens storlek var nu ej längre i lagen bestämd (i 1626 års
konstitutioner var den fastslagen till 15 dal. smt), men den har, som
jag strax får visa, sannolikt betydligt stegrats öfver bestämmelsen
af 1626. Men det fanns äfven andra sätt för en professor att öka
sina inkomster. Det förnämsta var att hålla kollegier, men
dessutom duggade ett och annat, genom att censera disputationer och
orationer, skrifva program, rätta latinska stilar, tillägna sina
arbeten åt rika och förnäma; slutligen hade åtskilliga ej ringa fördel
af’ att öppna sina hem för inackordering af adliga eller andra rika
familjers barn. På författarskap fanns ringa eller så godt soui
ingen utsikt att förtjäna, man kunde tvärtom vara glad, om man
kunde få sin bok tryckt utan egna uppoffringar; enda undantaget
gjorde då som nu skolböcker, och några sådana äro verkligen
författade af professorer.

Många äro ej de uppgifter som finnas i behåll, om hvad
professorer kunnat förtjäna, dels på egentliga ämbetssportler, dels på
annan väg; jag återger här det lilla jag funnit. Hvad sportler
angår hafva teologerna tydligen ej haft det illa, man finner i deras
fakultetsprotokoll uppgifter om den terminliga utdelningen ur
fakultetskassan från 1670-talet och intill 1703 (jag har reducerat
beloppen i daler smt, uppgifterna som där lämnas äro än i riksdaler, än
i daler kppt). I början växlade utdelningarna starkt och kunde
stundom vara rätt låga, 4 daler för hvar är det lägsta (1677 och
1683), 16 (1680) är det högsta. Med 1690-talet växer beloppet,
1694 får hvar öfver 26 daler, 1696 ända till 40, men sedan sjunker
beloppet igen och har en gång 1698 gått ned till 16, efter 1703
saknas uppgifter. Det kan nämnas att i regeln betalte de, som
undergingo så väl vanlig prästexamen som den senare
pastoralexamen, 4 daler smt, filosofie studenter erlade för sin teologiska
preliminärexamen 2 daler. Tyvärr saknar man motsvarande
uppgifter för filosofiska fakulteten, det är ej ens klart, om den alltid
inlagt i en gemensam fakultetskassa alla examens- och presidiepengar
för att sedan lika fördela dem.1 År 1701 den 14 juni föreslog
Arrhenius i denna fakultet att göra det, och förslaget bifölls genast
rörande examenspengarna, men om presidierna bestämdes först den
18 nov. samma år, att hvar professor skulle lägga in 6 rdr eller
36 daler kppt och att den som ej presiderat icke fick vara med vid
deras fördelning: detta hade dock blott gjorts på prof och upp-

’ Fakulteten har dock, åtminstone tidigare, haft en flskus, hvarur
utdelningar gjorts. Örnhjälm antecknar i sina papper, att han 24 nov. 1GG8
fick ur denna på sin lott lii rdr, 1673 i jan. 8 rdr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free