Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
lur studentrum. Tyvärr äro dessa starkt varierande. 1708 är en
student skyldig 30 dal. kppt for ett års hyra, 1716 upptages hyran
för en annan till 15 daler. C. Arrhenius uthyrde i föregående sekel
ett ruiu, ena gången för 40 daler kppt för hela året, andra gången
för 21 daler under 33 veckor.1 År 1686 hyrde en Erik Tjällman,
informator för ryttmästar Iiummerhjelms styfsöner (Siegrothar) rum
för sig och dem hos assessor Axelrjelm för 50 dal. kppt.ä Jag har
ofvan trott mig kunna antaga på grund af kontributionsafgifterna
för 1700, att studenthyran då ansågs vara 60 dal. kppt,3 tydligen
är detta för högt räknadt, jämfördt med föregående uppgifter.
Naturligtvis ställde sig hyran för rum dyrare, när de hyrdes för
kortare tid såsom under resor; om dylika finnas talrika uppgifter i
ännu bevarade räkningar för professorernas resor till Stockholm,4
de torde belysa frågan om hyreskostnaden i allmänhet. På
1680-ocli 90-talen betalas 3 till 7 dal. kppt i veckan för ett rum i
hufvudstaden, på 1710-talet från 3 till 6 daler. I Upsala åter har en
instämd student som rest in från Stockholm betalat 2 daler i veckan
för det rum ban förhyrt/’ Rikare resande blefvo naturligtvis
uppskörtade, i synnerhet då folk tillströmmat och det således var ondt
om rum. Så fick en grefvinna von Cratzen betala i Upsala under
riksdagen 1654 2’/ä rdr (5 daler smt) i veckan för ett rum och kök."
och vid kröningsriksdagen 1675 begärde en professorska en
riksdaler i veckan för ett rum, hvilket, som vi erinra oss, konsistoriet
dock ansåg vara nesligt gjordt.
De flesta professorer hafva förr eller senare förskaffat sig egna
bostäder. Af Bomans karta öfver Upsala stad 1671 ser man, att
då ej mindre än 15 af de 19 konsistoriales haft egna gårdar, och
att dessutom 19 gårdar tillhört f. d. professorsfamiljer. Under den
följande tiden intill 1721 hafva ytterligare minst 14 konsistoriales
förvärfvat egna gårdar.7 Efter eldsvådan 1702 har det troligen
fölen lång tid fallit sig svårare att förvärfva dylika, då staden
åter-bebyggdes långsamt och professorernas välstånd lidit af branden,
ty år 1721 befinnes antalet af dem som besuttit egna gårdar hafva
1 Kons. acta 1708 ocli 1710 samt Örnhjälnis papper.
- Kons. prot. 11 aug. 1686.
" Afd. 1, s- 413, not. 1.
4 I U. 56 och IT. 60 i Ups. Kihl.
Den 21 juni 1709 (kons. acta).
" Kons. prot. 24 maj 1654.
’ Detta framgår af jämförelse mellan nämda liandritade karta (Ups.
Bibi., S. 143), en uppsats bland kons. acta 1715 om några professorers gårdar,
X. Bommels uppgift 1721 om professorernas bostäder (Ups. Bibi., U. 45 ocli
äfven bland kons. acta) och Bhyzelii anteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
