- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
443

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443

sjunkit betydligt. Detta framgår af en samtidig uppsats,1 ur hvilken
jag meddelar några uppgifter, då de onekligen viil belysa
dåvarande förhållanden. Åtta professorer och förre räntmästaren jämte
(i akademibetjänte hade egna gårdar; 4 professorer, 1 adjunkt, 1
docent- och fältskärn förhyrde "hela gårdar af större och mindre
lägenheter". Koberg, den yngre Rudbeck, Hermansson, 3
exercitie-mästare och 3 betjänte innehade boställen. "Nödvändiga kamrar
och kök" hyrdes af 2 ordinarie professorer (Sweder och L.
Arrhenius), räntmästar E. Frondin, adjunkterna E. Melander, P.
Casto-vius, L. Alstrin, ritmästaren och 2 betjänte. Såsom saknande eget
hushåll och beboende blott en kammare och gående till disk hos
andra, angifves två ordinarie professorer (Nesselius ocli E. Steucli),
sekreteraren E. Alstrin, fyra adjunkter ||ahlenius, Burman,
Norre-lius och A. Arrhenius), tyske språkmästaren Heldman och
helaskol-staten. Åtta änkor eller döttrar till professorer innehade egna
gårdar, samt tio vaktmästare och drängar "små hus och stugor".
Antalet af universitetets publika byggnader och professorernas gårdar
sammanlagdt uppgifves till 45 (däraf 29 i Fjärdingen, 10 i
Svartbäcken och 6 i Kungsängen), stadens gårdar åter till 473.3 Man
kan af antalet som besitta egna gårdar eller förhyra bela dylika
sluta, att professorerna denna tid i det bela bärgat sig godt. Någon
gång hafva äfven professorer ägt, ärft eller förvärfvat förmögenhet,
såsom framgår af kontributionerna eller af uppgifterna om deras
frivilliga bidrag vid olika tillfällen. Vid 1687 års kontribution
skattade åtskilliga för förmögenhet, ärkebiskop Svebilius med
51 dal. smt, professor Drossander med 54, Benzelius 45, Spole
40, J. Arrhenius blott med 2 ocli Bilberg med 1 daler, inalles
skatta 10 professorer förutom 3 änkor för förmögenhet; med
förvåning saknar man den äldre Rudbecks namn bland dem som skatta
för förmögenhet, ty i följande generation är det just hans son Olof,
som jämte domprosten Molin, J. Arrhenius, O. Celsius och E.
Benzelius synas hafva ägt någon verklig förmögenhet. Vi minnas att
de två första vid skatteköpen 1717 sågo sig goda att lofva
försträcka konsistoriet nödiga medel till inlösen.

Lefnadssättet har säkerligen, i hvardagslag åtminstone, utmärkt
sig för stor enkelhet. Den tidens professorer hade likasom små
landthusliåll med egen afvel, och säkerligen tillverkades åtskilligt
af hemmets linne och tyger på egna väfstolar. De stora uppköpen

I N. Kommels uppgift (se föreg. not).

s Adjunkten var läkaren 1’. Martin, docenten M. Asp.

II I kons. skrifvelse t. K. Maj:t den 30 juni 1721, uppgifves äter siffran
för stadens gårdar till 430, för universitetet lika eller 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2s/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free