Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
sorsdöttrar, som afsjöngo verser; "dessa nymfer", heter det, "voro
klädda träffeligt präktigt, liafvandes kläder från Stockholm, the voro
klädda efter gudinnornas sätt som the finnas afmålade, bara till
brösten". På gärdena voro grupperade boskapshjordar af olika slag.
vaktade af till herdar utklädda studenter med Rudbecks måg prof.
A. Goediug i spetsen; de som skötte hornboskapen blåste i horn,
fårens ledare på flöjter och getternas på skallmäjor och pipor. När
vid de kungligas ankomst dessa blåste i sina instrumenter och en
hop vallkullor på en backe i skogen stämde in med sina horn,
"dundrade det i jorden", säger berättaren. Nöjet på Jälla afslöts
med, att 8 maskerade studenter klädda i romerska dräkter uppförde
en dans, och att till sist en student, utklädd till halftokig
uplands-bonde, roade de kungliga på sin dialekt. Prins Karl besökte
föreläsningarna i tvenne dagar,1 hvarvid den 7-årige prinsen under ett
af Drossanders experimenter bad att få låna en hans spruta och
därpå med densamma bestänkte de kringstående, äfven en
depositionsceremoni anställdes för att roa honom. Det bela afslöts med
förut omnämda middag, vid hvilken gamle Rudbeck med näfven för
munnen sköt svensk lösen för hvarje skål. — Huru det tillgick, då
en förnäm utlänning, en ambassadör från konung August i Polen,
besökte Upsala 1699, och Rudbeck arrangerade allt pä ett storstiladt
sätt, för att med dånet af sitt artilleri bedöfva främlingen samt med
yppigheten i mat och dryck och en storartad tafielmusik låta
honom veta, huru man kalasade i höga Norden, har jag tecknat på
annat ställe.8
Det tyckes hafva dröjt till en tid, innan modets nycker i
afseende på dräkten gjorde sitt intåg i de lärdes krets, ännu i
tidehvarfvets början åtminstone har stor enkelhet varit rådande i den
vägen. Man kan se det däraf, att när teologen Karl Litbman,
dåvarande rektor, om våren 1661 hemkom från Stockholm, hade han
att meddela, att man i hufvudstaden talade något hånfullt om det
långa hår och grå kläder, som professorerna drogo, hvarför han
rådde till att klippa håret till lagom längd och anlägga svarta
kläder.3 Det dröjde dock säkerligen ej länge, förrän det franska
modet med yfviga allongeperuker och eleganta kläder af modern
snitt och färg gjorde sitt intåg.4 Och värja vid sidan torde vid
1 Det ser ut som om drottningen ej varit närvarande vid dessa. Vid
ett föregående tillfälle uteblef bon vid en oration af Lagerlöf, ursäktande
sig med att hon ej förstod latin (Lagerlöf t. kanslern 12 sept. 1(582, II. ark.).
2 Bref af O. R„ inledn. s. 203 ff.
;l Kons. prot. 20 mars 1661.
4 Jag sluter detta af porträtten och af att Roberg i sina Collectanea
ofta påpekar om någon begagnat eget hår, såsom Hoffvenius, Unonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
