Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
H. Spegel däraf anledning att varna studenterna, för att icke
missbruka denna frihet samt att förmana, att de som brukade peruker
gjorde sådant med beskedlighet och "allenast att supplera defectum
naturae".
Det skulle vara af intresse att veta hvad en student denna tid
kostade på sig i klädesväg. Tyvärr kan jag endast meddela hvad
en dräkt kostade, Rhyzelius omtalar nämligen, att då ban lämnade
Skara 1699 för att resa till Upsala, köpte lian sig till studentkläder
på förra stället 8 alnar brunt kläde för 4 karoliner alnen ocli lät
däraf förfärdiga i Upsala en kostym af röck, byxor och väst för en
arbetslön af 3 karoliner;’ hela dräkten kom således på 35 karoliner,
hvilket gör nära 66 dal. kppt eller 22 dal. smt. Något begrepp om en
studentgarderob får man genom uppgiften å livad som brann upp
den 25 dec. 1712 för en student vid en eldsvåda i Häfverö
prästgård.2 Den anger: "en randig nattrock af danzigtyg belt ny, en
brun kappa, en klädesväst, en skinnväst, ett par renhudsbyxor, hatt,
muff, tu par handskar, tu par redgai-nsstruinpor, fyra par
ullstrumpor. stöflar med vådor och sporrar, ett par skor, skjortor sju
stycken, tu par manchetter, halsdukar åtta stycken, två näsdukar, två
nattkappor, pistoler med strumpor och bolster, värja och gehäng,
en kappsäck m. m."
Värjan var ett. attribut som den frie studenten ej ville undvara,
och som ban anlade, så fort han slutat det förnedrande novitiatet,
då ban samtidigt lade bort den kappa lian dittills måst bära som
penal.3 Konstitutionerna själfva erkände bruket af värja, i det att
de förbjödo att i oträngdt mål draga svärdet annat än till
själfför-svar, och vi hafva sett huru kanslern 1677 kom med det
karakteristiska erkännandet: "jag ser alla academiæ c-ives vara armatos, det
som förr likväl icke har varit, dock är icke att klaga däröfver, ty
alla bära nu svärd förutom präster och klockare".1 Röster höjdes
visserligen för att studenterna ej borde få bära vapen, då det visat
sig att åtskillig olycka kommits däraf åstad vid deras tvister och
kollationer, men konsistoriet opponerade sig i nyssnämda skrifvelse
af 1696 till kanslern mot en dylik åtgärd: studenterna borde lika
1 llhyzelius s. 19. I bouppteckningen efter rådman Nils Wolimhaus
16G6 värderas en kaftan med tröja och byxor af »Kastorpolemit» till 100
dal. kppt, en brun klädeskappa till 00 daler. 1654 värderas bland en
students pantsatta saker en manfolkströja af brokat till 52, en karlkappa till
44 och ett par byxor till 18 dal., allt kppt (kons. prot. 13 april 1G54).
- Bland kons. acta.
3 Rliyzelii anteckningar s. 24 och Palmberg, Smål. nat. s. 28.
4 I rådman Wolimhaus nyssnämda bo fanns ej blott värja, utan äfven
sporrar, 2 par pistoler och 2 musköter.
Ups. Univ. Hitst. II, 2. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
