Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
lieten af att i lugnväder taga till årorna). Där uppstod ock därför
ej obetydlig konkurrens, som dock genom myndigheternas försorg
undanröjdes. Och ändock var resan säkerligen ofta nog ganska
långsam och besvärlig i synnerhet höstetiden. Rhyzelius beskrifver,
huru han i oktober 1703 fick hålla på i fyra dagar och var nära
att förgås för storm och kyla, vid Flottsund måste man stanna för
isen och gå till fots till Upsala.1 Privilegiet öfverflyttades på
Rudbecks änka och sedan 1717 på sonen Olof. För den senare var det
ett svårt hugg, att då jakterna hittills enligt privilegiet varit fria
för all borgerlig tunga, förordnade K. Maj:t den 26 sept. 1719, att
de skulle erlägga afgift till staden, hvaraf denna begagnade sig att
den 1 aug. 1720 taxera dem till 600 dal. kppt, hvilken skatt dock
landshöfdingen på besvär af Rudbeck den 14 sept. nedsatte till
hälften.3 Den klassiske Rudbeck nöjde sig ej att i dessa sina
klagomål åberopa företagets dryga kostnader och svårigheter, däribland
att ån grundat igen, så att jakterna ej längre kunde hafva samma
dräktighet som förr, utan uppräknade ock alla sina vetenskapliga
arbeten, både de som redan tryckts och de som ännu ej sett
världen. Det var med .inledning af dessa postjakter, som K. Maj:t den
21 nov. 1668 äfven uppdrog åt Rudbeck att uppsöka och utstaka
alla grund i farlederna mellan Mälarens städer, och ban tyckes
verkligen hafva lagt hand vid arbetet.8
Otvifvelaktigt rådde i tidens seder ännu åtskillig råhet. Man
behöfver blott taga kännedom om straffen för att förmärka, att
äfven på universitetsområdet ej blott ytterlig stränghet utan ock
en viss råhet gjort sig gällande. I sina anmärkningar vid
utarbetandet af 1655 års konstitutioner ifrågasatte ärkebiskop Lenæus, om
ej mened borde, såsom förhållandet var vid utländska akademier,
straffas med fingrets förlust, och författandet af libelli famosi
beläggas med dödsstraff.1 Vi hafva sett huru professorerna 1655
förgäfves bemödade sig att utverka frihet för alla universitetets drängar
från att bilda spetsgård vid gatlopp och fingo vara nöjda med, att
deras eget tjänstefolk slapp ifrån detta som vanhederligt ansedda
åliggande. Detta hindrade dock ej konsistoriet själft, att när det
1670 dömde professor Schefferi trädgårdsmästare, som besofvit en
kokerska, till 80 daler smts böter, och denne ej kunde erlägga bö-
1 Rhyzelius s. 36.
- Handlingarna finnas i Landsarkivet.
3 I bref t. kanslern 3 febr. 1670 (R, ark.) säger ban sig hafva fått fullt
betaldt för åtskilliga arbeten, däribland »Mälarens utstakning».
4 Som jag nämt åtfölja Lenæi anmärkningar filos. fak. yttrande, för-
varadt i U. 55, Ups. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
