- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
456

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

möjligen ock på professor Olof Uuonii son, Lars TJnonius, som blef
akademifogde ocb 1677 afsattes af konsistoriet för tjänstemissbruk,
vid det senare kunde ban hafva tänkt på den gamle Loccenii
vanartige son Henrik.1 Själf skulle ban göra en rätt bitter erfarenhet
i sonen Gustaf, den ryktbare stadskassören, postmästaren och
bok-auktionisten, en bråk- och grälmakare af första ordningen. Och
lians kusin Ingo Rudbeck, ökänd som studentadvokat och för öfrigt
språkrör för Curio och Olof Rudbeck själf i den stora processen
1675, var ett verkligt rötägg inom den lysande Rudbeckiska
familjekretsen. Det bör dock sannerligen ej förvåna, om inom de talrika
barnaskaror, med hvilka den tidens män voro välsignade, någon gång
ett dylikt rötägg skulle uppenbarat sig. Olof Rudbeck berättar ju
i Atlantikan (3 s. 413), att hans farfar hade 397 afkomlingar i
tredje led och att ban kände en 60 mödrar med 20 till 30 barn.
Själf hade ban ju blott 5, men hans egna syskon voro 14, och hans
son Olof hade 24 barn.

När jag nu nedlägger pennan, vill jag dock framhålla, att om
i karaktären af den tid jag tecknat och i dess lefnadssätt ligger
enkelhet ocb sträf het i många stycken, råhet i åtskilliga, är detta
ingalunda underligt, ty universitetssläktet var mejsladt ur samma
grofva och hårda block som dåtidens svenska folk och ägde därför
det senares brister, lika väl som dess stora egenskaper. Men hvilka
fel detta folk än ägde skymmas de i det bela bort, när ljuset faller
på dess väsens största sida. Det var ännu ett folk, som trodde på
sin kallelse att hålla Sverige uppe som ett stort, starkt och
själfständigt rike, att värna den evangeliska tron öfver allt där den var
hotad och att göra det svenska namnet aktadt af vän, fruktadt af
ovän. Ännu hade icke något frihetstidens själfsvåld undergräft dess
aktning för lag och rätt, och konung och land voro ännu i dess
ögon oskiljaktiga begrepp; ej heller hade en modernare kultur
för-slappat dess kraft, på samma gång som den förmildrat och förfinat
dess seder. Släktet var enkelt, kärnfriskt i sin rot och redo till
hvarje uppoffring, när det gällde fosterlandets sak — det var hårdt
och starkt som den klippgrund på hvilken Sverige hvilade.
Därför kunde ock männen af detta släkte med sitt blod skrifva
karolinernas oförgätliga hjältesaga.

1 Bref af O. R„ inledn. s. 104, not. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:08:44 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/acuuhi/2s/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free