- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
2

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

citiedisputationer för den filosofiska graden. Konsistoriets
anmärkningar betonade tvärt om filosofie magistrars företräde
framför teologie kandidater ocli gick med tystnad förbi teologiska
fakultetens hemställan om exercitiedisputationerna; likaså uttalade det
sig mot att vid befordringar i stiften biskoparnas rekommendation
skulle gälla mera än de betyg, som universitetet utdelade. Några
egentligen reformatoriska nyheter funnos dock visserligen icke i
konsistoriets anmärkningar. Tvärtom har detta tydligen afhållit
sig från att upptaga äfven sådana som redan voro på tal och som
väl varit behöfliga. Det var ju alldeles samtidigt med denna
konstitutionsrevision som Hermansson utarbetade sitt förslag till
kon-sistoriedivisioner, men icke dess mindre innehålla universitetets
anmärkningar ingenting om den så väl behöfliga omgestaltningen af
konsistorierna. Det är alldeles tvärtom, i det att på det enda ställe,
där konsistoriefrågan beröres, detta sker för att afstyrka förslaget
att låta adjunkterna tjänstgöra i minus; motivet var dock icke
förslagets olämplighet i sig, utan att adjunkterna ansågos vara så illa
aflönta, att det vore obilligt att betunga dem med ett nytt lönlöst
uppdrag. Det mest intressanta i anmärkningarna är, som jag ock
antydt, att de söka sätta en något modernare prägel på
bestämmelserna om de enskilda professorernas undervisning.

Detta reformförslag förde icke till något resultat, då man å
högre ort lät frågan hvila. Lika litet kom det till något
reformarbete, när åtta år senare riksdagens protokollsdeputation efter
granskning af konsistorieprotokollen fäste konsistoriets
uppmärksamhet på, att konstitutionernas bud icke efterlefdes i allo, och
sedan med anledning af konsistoriets svar gick in till riksdagen och
hemställde om upphäfvande af universitetets egna jurisdiktion,
särskildt på den grund att denna rättighet gjorde
konsistoriesessionerna onödigt många och långa.1 Sannolikt gaf deputationens
åtgärd anledning till att Cronhjelm år 1735 gick in till K. Maj:t med
anmälan, att han låtit sammanarbeta och till svenska öfversätta
det tidigare gjorda revisionsarbetet och i anledning däraf
hemställde, om icke universitetskanslererna borde sammanträda till
öfverläggning och därpå inkomma med betänkande i saken,
hvartill K. Maj:t den 20 okt. 1735 gaf sitt samtycke. Men något
spår af ett sådant kanslerernas gemensamma arbete kan icke
upptäckas. När emellertid Uppfostringskommissionen ett årtionde
senare sökte i grund reformera undervisningsväsendet, berörde dess

1 Se konsistoriets svar d. 13 sept. 1734 på deputationens
anmärkningar (Bih. 3, n. 90) och deputationens skrifvelse till riksdagen 19 okt.
s. å. (Bih. 3, n. 91).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free