Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
arbete naturligen ofta konstitutionernas bestämmelser. Det
föreslog dock icke någon allmän revision af dessa, men dess egna förslag
till reformer på skilda områden af universitetens organisation ocli
verksamhet inneburo icke obetydliga rubbningar i
konstitutionerna ocli förde ju i vissa fall till positiva ändringar, såsom jag
uppvisat i min redogörelse för kommissionens verksamhet i föregående
afdelning.
Först 1756 föreslog sekreta utskottet i en skrifvelse till K. Maj:t
af 19 juni, att Uppfostringskommissionen skulle få i uppdrag att
utarbeta nya konstitutioner och att göra det i så god tid, att
vederbörande kunde komma in med sina påminnelser och därpå
alltsammans i tryck föreläggas nästa riksdag.1 Men ej heller denna ansats
förde till något resultat, hvarken kommissionen eller universitetet
hafva, så vidt man vet, åtgjort något i saken. Möjligen kan minnet
af denna utskottsskrifvelse hafva bidragit till att vid nästa riksdag
fråga väcktes om utarbetande af en särskild kanslersinstruktion,
hvarför ögonblicket var särskildt lämpligt, då kanslersplatserna i
Upsala och Lund bägge stodo tomma, sedan Höpken och
Palmstjerna drifvits ur rådet. Denna gång gjorde man dock något åt
saken. Universitetet fick utarbeta ett förslag, hvars
hufvudsakliga märkvärdighet kom att ligga däri, att det så starkt häfdade
universitetets själfstyrelse och därför ganska obesväradt i ej ringa
grad kringskar kanslerns myndighet, men längre kom ej saken vid
denna riksdag och ej heller vid den år 1772, då det ett ögonblick
såg ut som om frågan skulle ånyo komma att upptagas.2
Då hade Rudenschöld såsom ordförande i
Uppfostringskommissionen och tillika universitetskansler redan den 29 nov. 1771
begärt af konsistorium, att det skulle, utöfver de
anmärkningar som det vid tidehvarfvets början gjort i och för en reform af
konstitutionerna, inkomma med yttrande öfver de nya ändringar
i dessa, som kunde betingas af de författningar som sedan dess
utkommit, och konsistoriet nedsatte för ändamålet deputerade, som
1772 afgåfvo ett yttrande rörande de ändringar som kunde vara
nödiga. Revisionen var dock ganska ytlig och bestod egentligen i
att man påpekade de momenter i konstitutionerna, som genom
utfärdade kungl, bref blifvit ändrade; några själfständiga och nya
ändringsförslag fann man icke behof af att framlägga.3 Och
härmed upphörde för hela tidehvarfvet allt tal om en revision. Gustaf
’ Riksdagstidningar 1756 s. 125.
2 Om kanslersinstruktions-projektet af 1761 se Afd. 1, s. 365 ff; om
dess upptagande 1772 se Afd. 1, s. 465.
3 Konsistoriedeputerades granskning 1772 är tryckt i Bih. 4, n. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
