Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
let, då universitetet visserligen hade behof däraf för att icke
underkastas det lilla, obildade och afundsjuka stadssamhällets nycker.
Tiderna voro dock nu i hög grad förändrade. Allmänbildningen
spred sig allt djupare in i medelklassen, det allmänna
rättsmedvetandet hade utvecklat sig, och 1734 års lag hade satt kronan på
denna utveckling. Säkerligen kunde man ock numera hafva
påräknat inom stadsrätterna väl skolade, juridiskt bildade och
opartiska domare.1 Svårligen skulle det därför medfört större
olägenhet, om man redan nu börjat att småningom inskränka och
slutligen alldeles upphäfva anomalien af två sidoordnade
rättskipnings-myndigheter på en och samma ort. Universitetets män skulle
dock vid denna tid betraktat ett dylikt försök som ett verkligt
helgerån. Den egna domsrätten var så sammanväfd i deras
uppfattning med begreppet om själfstyrelse, att det skulle ansett den
senare underminerad, om den förra borttagits. Man kan ju
tydligen se detta af den förskräckelse, som väcktes 1734 af
protokolls-deputationens hemställan till Riksdagen om upphäfvande af
universitetets jurisdiktion, och af den ifver, med hvilken
konsistoriet sökte afböja ett dylikt attentat.2 Sannolikt liar ock i djupet
klasshögfärden varit ett af de starkaste motiven för den
akademiska oviljan mot hvarje rubbning i domsrätten; kanske man ock
befarat, att den så naturliga och nödvändiga egna disciplinära
domsrätten öfver studenterna skulle rubbas eller rent af
omöjliggöras genom förlusten af den egna jurisdiktionen.
Följden af denna samhällets uppdelning i två afskilda
korporationer var emellertid, att de bägge fortfarande lågo i fejd med
hvarandra om sina rättigheter och förmåner. Åbo stads begäran
vid riksdagen 1731, att politi-, ekonomi- och handelsmål måtte
afskiljas från universitetens jurisdiktion, uppskrämde äfven
fäderna i Upsala och dref dem att vidlyftigt utveckla allt hvad
privilegierna i detta afseende förunnade universitetet, det skedde dock
med en öfverdrift som måste förvåna.3 K. Maj:t afslog
emellertid Åbo stads framställning den 13 juni 1732. Vid samma
riksdag hade Upsalas borgmästare Nils Stoltz framlagt en mängd
besvärspunkter mot universitetet, hufvudsakligen rörande dettas
skyldighet att deltaga i åtskilliga utgifter för kommunala
ändamål såsom för åmurarna, brobyggnader, aflöningen åt pastor m. m.;
det kungliga utslaget, som icke föll förrän 1736, underkände emel-
1 Jfr att konsistoriet 1727 satte Upsalaborgmästaren Starling å
första rummet till en juris professur (Afd. 1, s. 32).
s Se Afd. 1, s. 60.
3 Se Afd. 1, s. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
