- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
17

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

bärga sig, skulle ruineras genom konkurrens af stadens
bokhandlare, samt att det vore verklig fara för att Swederus skulle narra
ungdomen att köpa upp sina penningar på dåliga böcker.1
Konsistorium och kansler instämde i den åsikten, att här förelåge
intrång i universitetets privilegium, men K. Maj:t var af annan
åsikt. Han resolverade den 18 maj 1773,3 att universitetet aldrig
fått något privilegium exclusivum och att det för öfrigt skulle hafva
skadliga följder, om bokhandeln, som hade sådan betydelse för
studierna och det vetenskapliga arbetet, skulle underkastas något
monopoliskt tvång; magistraten fick dock på samma gång en skrapa,
för att den icke iakttagit den kungliga förordningen af 1757,
som föreskref, att kanslikollegiets tillstånd erfordrades för
inrättande af bokhandel. I ett afseende har dock K. Maj:t häfdat ett
monopol för universitetet i fråga om borgerlig näring, nämligen
rörande kvarnrörelsen. Staden hade begärt, att få uppsätta
väder- och hästkvarnar samt att få anlägga en grynkvarn vid ån,
men detta afslogs den 2 nov. 1765 såsom stridande mot äldre
kungliga resolutioner till akademiens förmån, särskildt för dess stora
vattenkvarn, och detta så mycket mera, hette det, som staden icke
gittat styrka sitt påstående, att tillfällena till målning i
akademiens kvarn minskats genom Dannemorasjöns aftappning.

Med verklig småaktighet har dock borgerskapet å sin sida
fal-kat på hvarje tillfälle, där det trott sig finna, att studenterna
kladdat i borgerlig näring. 1730 besvärade sig borgarne öfver, att
studenterna införde mera viktualievaror än de behöfde för sin egen
nödtorft, och fordrade, att när dessa försålde dylika, skulle det ej
ske minutvis utan partivis till stadens handlande. Man har dock
svårt att tro, att studenternas den tiden medförda väldiga
matsäckar lämnat några afseviirda öfverskott till afsalu, eller att
studenterna lånat sig till någon kommers med sina hemmavarandes
produkter i den vägen. Är 1748 beklagade sig rådman Kähler, som
för öfrigt genom sin kiillarrörelse säkerligen förtjänat bra på
studenterna, öfver att hans té- och kaffehusnäring tagit ett svårt
afbräck genom att akademistatens medlemmar och studenterna för
egen del brukade dylika drycker, utan att dock hafva angifvit sig
till taxering, hvarjämte han satte i fråga, huruvida studenterna
ägde hålla egna té- och kaffekokerskor. Konsistoriet svarade
harmset på den förra anklagelsen, att den vederlades af
akademikontorets taxering, hvarom herr rådmannen kunde tagit kännedom, innan
han kom fram med sina beskyllningar, om studenternas té- och

1 Kons. prot. 27 jan. 1772.

2 Tryckt i Bila. 4, n. 87.

Ups. Univ. Bist. III, 2. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free