Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
i borgarståndet, under det universitetet saknade
representationsrätt. Det senare har dock å sin sida nästan alltid haft att påräkna
ett säkert skydd inom prästeståndet vid alla tillfällen då det
angripits, vi hafva ej saknat exempel därpå i föregående afdelning.
Det var ju ej heller förvånande att så var, då ståndets ledamöter
nästan utan undantag studerat vid universiteten, och det största
antalet af dem i Upsala. Men härtill kom, att ståndets talman
ju tillika var universitetets prokansler, och att alltid en teologie
professor satt som medlem för domkapitlet och ofta en eller två som
representanter för stiftets prästerskap.1 Dessutom hafva adliga
professorer stimdom intagit sin plats på riddarhuset.-
Kanslererna spelade icke i adertonde seklet samma stora
personliga roll, som de länge gjorde i det föregående tidehvarfvet. Den
starka utvecklingen af förvaltningens former medgaf ej längre något
så att säga personligt regemente, å andra sidan medförde just denna
utveckling af formerna tätare och jämnare beröring mellan kanslern
och universitetet och försvagade därigenom i åtskilligt det senares
själfstyrelse. Det låg dock i sakens natur, att ännu stort utrymme
fanns för kanslerns inflytelse, därest han var en man med kapacitet
och större intresse för sin uppgift. Tyvärr innehade kanslern
stundom en äinbetsställning, som försvårade för honom att med
odelad kraft ägna sig åt det viktiga kallet. Så har Gyllenborgs
egenskap af kanslipresident tydligen i hög grad förhindrat honom att
med tillräcklig noggrannhet handlägga universitetsärendena, och
det fordrades Ehrenpreuss’ stora pliktkänsla och arbetskraft för att
trots andra kräfvande uppdrag kunna sköta kanslersbefattningen
såsom han gjorde det; Creutz’ ställning som kanslipresident har
säkerligen gjort honom alldeles beroende af sin kanslerssekreterare,
den byråkratiske Noreen. Höpken åter stod alldeles fri under större
1 Jag kan ej med säkerhet angifva, Ii vilka professorer suttit i
prästeståndet, följande liar jag ur diverse källor antecknat. 1719 L. Molin,
1720 L. Molin och teol. adjunkten E. Melander, 1723 E. Benzelius och de
två förre, 1720—27 E. Benzelius och E. Melander, 1731 Melander och teol.
adjunkten M. Simming, 1734 Melander, 173S—39 Melander och A.
Win-bom, 1741 samma två, TJllén blef som vi sett bortdrifven af Hattarne,
1742—43 samma två och teol. adjunkten M. Kammeeker, 1746—47
M. Asp, 1751 E. Ilalenius, 1756—57 L. Benzelstjerna, 1760—61 L. Hydrén,
1765—66 J. Amnell, 1769—70 K. Clewberg och teol. adjunkten D.
Annerstedt, 1771—72 K. Clewberg.
: Wallrave deltog i 1738 års riksdag, Klingenstjerna 1740,
Melder-creutz i alla från 1755.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
