- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
22

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

22 mars 1764, då lian begärde afsked från kansleriatet. — Prins
Gustaf nämdes 9 april 1764 och uppsteg på tronen 12 febr. 1771;
under han utrikes resa hade Klas Ekeblad förordnande på
kansleriatet från 25 sept. 1770. — Karl Rudenschöld nämdes i okt.
1771 och dog som kansler den 10 juni 1783. — Gustaf Filip Creutz
nämdes den 3 aug. 1783 och dog som kansler den 30 okt. 1785.
-— Kronprins Gustaf Adolf nämdes 21 nov. 1785 och uppsteg på
tronen den 29 mars 1792. — Hertig Karl valdes 2 april 1792, någon
påföljande kunglig stadfästelse af valet tyckes icke hafva ägt rum.

Vid kanslerns sida framväxte i detta tidehvarf en ny
funktionär, kanslerssekreteraren, hvars betydelse kom att blifva mycket
större än man vid platsens tillskapande tänkte sig, och hvars
inflytelse på ärendenas handläggning inom kanslersämbetet
säkerligen ofta varit mycket större, än man nu vid första anblicken skulle
vara benägen att antaga. De officiella handlingarna själfva tala
ej mycket om saken, men man kan draga ganska starka indirekta
slutsatser ur åtskilliga sekundära källor. Det säger sig ock själft,
att under en kansler, som icke hade tillräcklig föregående kännedom
om universitetsförhållandena och saknade tid för att gifva sig helt
åt uppgiften, måste sekreterarens ställning blifva betydande.
Kanslererna hade ända till Gyllenborgs tid saknat fast sekreterare,
förmodligen hafva tjänstemän i kansliet användts, och kanslern ur
sin egen pung bestridt ersättningen åt dessa. Till det obilliga häri
kom den olägenheten, att kontinuiteten i ärendenas behandling
hos kanslern härigenom försvårades, och att ett fast kanslersarkiv
icke bildades. På initiativ af protokollsdeputationen vid 1741 års
riksdag och under tillstyrkande af universitetet upprättade K. Maj:t
den 16 sept. 1741 en fast kanslerssekreterarplats med 400 dlr.
smt. i lön. Till förste innehafvare af platsen kallade Gyllenborg den
8 okt. 1741 protonotarien i kanslikollegium Carl Carlsson.1
Carlsson, som vid sin befordran 1746 till sekreterare i kansliet adlades
med namnet Carleson (tillsammans med brodern, den välkände
diplomaten Edvard Carleson), var en kunnig man, bevandrad
särskildt i vitterhet och ekonomiska frågor; säkerligen har han under
Gyllenborgs tid, så upptagen som denne var af statsvärfven och
hemsökt af sjuklighet, haft ett stort inflytande på kanslersärendenas
afgörande. — Efterträdaren, dåvarande kanslisten i kanslikollegiet,
Karl Magnus Dahlström, som nämdes 27 okt. 1746 strax före
Gyllenborgs död, har väl ock under Adolf Fredriks kanslerstid, på
grund af dennes obekantskap med språket och universitetsförhål-

1 Se Afd. 1, s. 205—206, och not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free